Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att Àven anvÀndningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler anvÀndare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila anvÀndargrÀnssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som sjÀlva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrÄn ett anvÀndarvÀnligtperspektiv.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

I ett litet företag finns en risk att ledningen fokuserar sÄ mycket pÄ kÀrnverksamheten att övriga administrativa verksamheter ÄsidosÀtts. Exempelvis finns det risk att företaget inte har full kontroll pÄ sina lager.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera vÀrderingen och styrningen av lagret hos ett litet handelsföretag med butik och i förekommande fall ge förbÀttringsförslag.Vi har dels studerat lagar och rekommendationer avseende hantering av lager samt litteratur inom omrÄdet lagerstyrning i handelsföretag. Dessutom har vi intervjuat företrÀdare för ett typiskt litet handelsföretag.Det undersökta företaget uppfyller gÀllande lagar och rekommendationer, men inte sÄ mycket mer. Vidare anvÀnder sig företaget mestadels av kÀnsla och erfarenhet i sin lagerstyrning. Förtaget anvÀnder alltsÄ inte formella analyser och metoder i nÄgon större utstrÀckning, om ens nÄgon.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Uppsatsen baseras pÄ en studie pÄ en förskoleenhet bestÄende av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig pÄ tretton intervjuer bland de anstÀllda pÄ förskolorna och dessa analyseras med hjÀlp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhÀllet samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens pÄverkan pÄ individers vÀlmÄende.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohÀlsa pÄ en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohÀlsa Àr och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohÀlsa i arbetslivet. I projektets regi har tvÄ personer anstÀllts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgÄ dÄ ordinariepersonal Àr frÄnvarande, men Àven för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit vÀldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att Ànnu mer kan göras, men samtidigt sagt att det Àr en god start.

Projektet utgÄr frÄn tvÄ böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och OjÀmlikhetens nya geografi av David Harvey. De tvÄ böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berÀttelsen har fÄtt stÄ som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det Àr mer Àn bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstÄr byggnaden..

Introduktion: Det framstÀlls att det idag rÄder brist pÄ sjuksköterskor inom vÄrden och sjuksköterskor har inte tid att utföra sina arbetsuppgifter. Det beskrivs i media att sjuksköterskor avslutar sin anstÀllning pÄ grund av otillfredsstÀllande arbetsvillkor. Att vara sjuksköterska innebÀr att frÀmja hÀlsa och förebygga ohÀlsa hos patienter. Sjuksköterskans yrke styrs av olika lagar och förordningar. En lag som ingÄr för sjuksköterskors yrkesutövning Àr patientsÀkerhetslagen.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

VÄr sociologiska studie Àr baserad pÄ intervjuer och en enkÀtundersökning. VÄrt syfte Àr att öka allmÀnhetens förstÄelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade bÄde arbetsförmedlare och arbetssökande med utgÄngspunkt att undersöka hur relationen dem emellan pÄverkas av lagar och regler. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÄ det Àr en förutsÀttning för att besvara vÄr problemformulering. Vi har Àven ett kvantitativt inslag i form av enkÀter för att fÄ bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vÄrt resultat utifrÄn sociologiska teorier.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.