Syfte: Syftet med studien Àr att nÄ ökad kunskap om organisationen pÄ 6/7-9skolor och om hur rektorer pÄ 6/7-9skolor pÄ ett strategiskt sÀtt anvÀnder organisationen för att förverkliga lÀroplanens skrivning om vad lÀrare ska göra vad det gÀller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgÄr frÄn en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebÀr att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten Àr inte objektivt beskrivbar utan beror pÄ vilket perspektiv man ser genom. I den hÀr studien har rektorernas perspektiv pÄ organisationen analyserats. Jag har Àven utgÄtt frÄn att rektorerna handlar rationellt i förhÄllande till mÄl och vÀrderingar utifrÄn sin kunskap, erfarenhet och skolans vÀrdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lÀrande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har anvÀnts vid intervjuer av sex rektorer.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka förestĂ€llningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare pĂ„ tvĂ„ hbt-certifierade fritidsgĂ„rdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta fĂ„r utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras pĂ„ en queerteoretisk förstĂ„else av kunskap och jag anvĂ€nder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förstĂ„else av kroppars orientering kommer jag ocksĂ„ att basera min studie pĂ„. Jag tar Ă€ven hjĂ€lp av tidigare forskning som jag jĂ€mför och förhĂ„ller min studie till, bland annat till jĂ€mför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förĂ€ndring. Metod: Min studie Ă€r av kvalitativ art dĂ„ jag för att samla in mitt material anvĂ€nde mig av bĂ„de intervjuer och observationer.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika lÀnder och hur detta pÄverkar hur ett företag vÀljer att expandera in pÄ nya marknader. Dock mÄste ett företag inte ha en vÀl genomtÀnkt strategi för att etablera sig i USA sÄ lÀnge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen Àr flexibel och det som bÀst förhÄller sig till en omvÀrld i stÀndig förÀndring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta Àr viktigare Àn en faststÀlld expansionsstrategi..

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgrÀnser av den svÄruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som anvÀnds i empirin samlades in genom intervjuer med anstÀllda pÄ fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell dÀr konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans pÄ olika projekt. Erfarenheter frÄn projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process dÀr den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgÀnglig för hela företaget.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett vÀxande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lÀrande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, dÀr arbetet sker i tidsgrÀnsade projekt mot uppstÀllda mÄl. Traditionellt sÀtt har projekt betraktats som engÄngsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lÀrande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lÀrande mellan projekt som en möjlighet och Àven som en förutsÀttning för att verksamheten ska överleva pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa orsaker till sjukfrÄnvaro i smÄ stÀdföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrÄnvaron ger företaget.För uppsatsens utgÄngspunkt har aktörssynsÀttet anvÀnts, vars syfte Àr att förstÄ verkligheten och problemet utifrÄn aktörernas perspektiv. Som angreppssÀtt har jag anvÀnt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgÄtt frÄn teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna pÄ respektive företag för att fÄ bÀttre inblick i problemomrÄdet och se problemet utifrÄn respondenternas perspektiv.Studiens resultat visar att den höga sjukfrÄnvaronivÄn i företag kan till viss del kopplas till de anstÀlldas anstÀllningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anstÀllda och heltidsanstÀllda desto högre Àr sjukfrÄnvaronivÄn i företag.UtifrÄn svaren pÄ intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrÄnvaro och anstÀllda som bara Àr kvinnor samt heltidsanstÀllda. Det vore dÀrför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling Àr, vad det beror pÄ och i vilken grad kan det pÄverka företagets lönsamhet.Denna uppsats kan bidra till att ge bÄde arbetsgivare, anstÀllda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrÄnvaro i företag, hur den uppstÄr och vilka konsekvenser för bÄde företag och anstÀllda den har..

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv pÄ den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger vilka arbetar pÄ en och samma förskola pÄ en mindre ort i södra Sverige.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra tre lÀrares tankar och upplevelser kring arbetet pÄ denmÄngkulturella skolan utifrÄn ett interkulturellt perspektiv. LÀrarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalÀrande miljöer. I och med att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle krÀvs av skolorna att strÀvaefter dessa mÄl att uppnÄ för att motverka rasism, frÀmja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhÀllet. Resultatet pÄvisar att lÀrarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebÀr och att de kopplar begreppet till mÄngkulturalitet. FörÀldrakontakten Àr ocksÄ en stordel av det interkulturella synsÀttet för att utveckla interkulturella förstÄelse..

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.

I arbetet studeras hur sex lÀroböcker skildrar första vÀrldskriget. LÀroböckerna i min studie anvÀnds för undervisning pÄ grundskole- och gymnasienivÄ. Stoffandelar, lÀsbarhet och innehÄll Àr centralt i studien. Att analysera lÀroböcker Àr viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet Àr att analysera stoffandelar, lÀsbarhet samt att göra en innehÄllsanalys baserad pÄ stoffinnehÄll.

Bakgrund: Vi Àr speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lÀrande. VÄr studie handlar om att ta reda pÄ vad barnen lekerutomhus och hur de lÀr sig utifrÄn barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lÀrandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lÀrandet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad barn, fyra till fem Är gamla lekerutomhus och hur de lÀr sig utomhus utifrÄn barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn pÄ tre olika förskolor, i Äldrarna fyra till femÄr.Resultat: VÄrt resultat visar att det barnen lÀr sig utomhus lÀr de sig sjÀlvaeller av nÄgon kamrat, det Àr inte nÄgot barn som nÀmner attpedagogerna lÀr dem nÄgot utomhus, pedagogerna Àr inte heller medi barnens lek. Rörelselekar Àr de lekar som barnen Àgnar sig mest Ät.Att gunga och cykla Àr de lekar som de flesta barnen sysselsÀtter sigmed..

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förstÄelse samt stÀlls mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förstÄelsen av stickning i vÄrt samhÀlle. Knitalong Àr ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet pÄ Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige Är 1844 (Sjöqvist, 1974) och benÀmndes dÄ syförening. En syförening Àr bundet till en församling vars frÀmsta syfte Àr bibelstudier sammantaget med handarbete, dÀribland stickning, som utförs till vÀlgörande ÀndamÄl.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som Àr ett pÄgÄende fenomen i vÄr vardag. Med hjÀlp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillÀmpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar pÄ genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig pÄ studier av litteratur och elektroniska sidor rörande Àmnet.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.