Postoperativ smÀrta Àr en smÀrta som Àr förvÀntad av bÄde patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smÀrta, samt patientens kÀnsla av utlÀmnande och upplevelse av smÀrta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta. DÀrtill tvÄ frÄgestÀllningar; Vad Àr viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smÀrta? Vad Àr viktigt för patienten med postoperativ smÀrta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat vÄld riktat till yrkesverksamma inom skola, hÀlso- och sjukvÄrd, socialtjÀnst och rÀttsvÀsende. Vi har en poststrukturalistisk utgÄngspunkt som fokuserar pÄ hur verkligheten konstrueras genom sprÄket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrÄn ett postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat vÄld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utstrÀckning Äterfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Bakgrund: SamhÀllet har blivit bekvÀmare och resultatet blir att stor del av befolkningen ökar i vikt. Det Àr sjuksköterskans ansvar att ha kunskapen som krÀvs för en viktnedgÄng, och förmedla kunskapen vidare till patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskap som Àr av betydelse vid viktnedgÄng och hur kunskapen kan förmedlas till patienten. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehÄllande kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analys av artiklarna skedde utifrÄn en granskningsmall.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Det finns idag över 40 000 registrerade smÄ och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. VÀrdet av all Sveriges export uppgÄr till nÀstan hÀlften av Sveriges BNP, vilket innebÀr att Sverige Àr mycket beroende av sin exportverksamhet. NÀr ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in pÄ utlÀndska marknader kan man inte lita pÄ att man kan arbeta som pÄ hemmamarknaden lÀngre. En exportmarknad skiljer sig ofta Ät frÄn hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmÀrksammat tre kunskapstyper som alla Àr kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras pÄ ett lyckat sÀtt.

Syfte: Syftet med studien Àr att nÄ ökad kunskap om organisationen pÄ 6/7-9skolor och om hur rektorer pÄ 6/7-9skolor pÄ ett strategiskt sÀtt anvÀnder organisationen för att förverkliga lÀroplanens skrivning om vad lÀrare ska göra vad det gÀller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgÄr frÄn en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebÀr att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten Àr inte objektivt beskrivbar utan beror pÄ vilket perspektiv man ser genom. I den hÀr studien har rektorernas perspektiv pÄ organisationen analyserats. Jag har Àven utgÄtt frÄn att rektorerna handlar rationellt i förhÄllande till mÄl och vÀrderingar utifrÄn sin kunskap, erfarenhet och skolans vÀrdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lÀrande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har anvÀnts vid intervjuer av sex rektorer.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka förestĂ€llningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare pĂ„ tvĂ„ hbt-certifierade fritidsgĂ„rdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta fĂ„r utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras pĂ„ en queerteoretisk förstĂ„else av kunskap och jag anvĂ€nder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förstĂ„else av kroppars orientering kommer jag ocksĂ„ att basera min studie pĂ„. Jag tar Ă€ven hjĂ€lp av tidigare forskning som jag jĂ€mför och förhĂ„ller min studie till, bland annat till jĂ€mför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förĂ€ndring. Metod: Min studie Ă€r av kvalitativ art dĂ„ jag för att samla in mitt material anvĂ€nde mig av bĂ„de intervjuer och observationer.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika lÀnder och hur detta pÄverkar hur ett företag vÀljer att expandera in pÄ nya marknader. Dock mÄste ett företag inte ha en vÀl genomtÀnkt strategi för att etablera sig i USA sÄ lÀnge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen Àr flexibel och det som bÀst förhÄller sig till en omvÀrld i stÀndig förÀndring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta Àr viktigare Àn en faststÀlld expansionsstrategi..

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgrÀnser av den svÄruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som anvÀnds i empirin samlades in genom intervjuer med anstÀllda pÄ fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell dÀr konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans pÄ olika projekt. Erfarenheter frÄn projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process dÀr den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgÀnglig för hela företaget.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett vÀxande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lÀrande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, dÀr arbetet sker i tidsgrÀnsade projekt mot uppstÀllda mÄl. Traditionellt sÀtt har projekt betraktats som engÄngsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lÀrande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lÀrande mellan projekt som en möjlighet och Àven som en förutsÀttning för att verksamheten ska överleva pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad.