Syftet med vÄr studie var att identifiera nÄgra centrala utmaningar och problem i förstÄelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn pÄ lÀrande och kunskap. Det Àr en kvalitativ studie som Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i Ärskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att frÄga barnen vad som Àr roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde Àven att frÄga om vad barnen tyckte var trÄkigt i skolan för att se vad barnen ansÄg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lÀrande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som vÀsentlig för deras framtid.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna Àr om ÀmneslÀrare och speciallÀrare beskriver arbetet med elever som fÄr sÀrskilt stöd pÄ olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts pÄ en högstadieskola och studerat ÀmneslÀrare och speciallÀrare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrÄn tre teoretiska perspektiv för att fÄ en överblick över hur lÀrare beskriver arbetet med eleverna.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmÀnsjuksköterskors erfarenheter av att möta nÀrstÄende i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer pÄ tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades tvÄ huvudteman ? relationer och kunskap. Det största temat Àr relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhÄllande till nÀrstÄende, sig sjÀlv och övrig vÄrdpersonal.

Syftet med arbetet har varit att undersöka varför en sÄ udda teknik som skÄnsk knyppling fortfarande utövas. Efter en historisk tillbakablick har en rad intervjuer gett svar pÄ vilka som idag knypplar, vilken Äldersgrupp det Àr, varför man börjar knyppla, varför man fortsÀtter och vilken tillfredsstÀllelse knypplingen ger. FörutsÀttningar som behandlas Àr knypplingens status, dess nÀtverk samt Hemslöjdens och museernas betydelse.En viktig del behandlar hur lÀrandet gÄr till nÀr denna kunskap överförs. Det gÀller bÄde den tysta kunskap som sitter i kroppen men ocksÄ det logiska tÀnkande som krÀvs för att förstÄ hur en spets Àr uppbyggd. Utövare har upptÀckt att tekniken stÀller höga krav pÄ bÄde kroppen och intellektet..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Bakgrund För att uppnÄ en god prestationsförmÄga Àr det viktigt att tillföra energi och nÀring före, under och efter trÀning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jÀmföra svenska elitinnebandyspelares och motionÀrers kunskap gÀllande etablerade kostrekommendationer i samband med trÀning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gÀllande kost för att optimera sin prestationsförmÄga, var den eventuella kunskapen förvÀrvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkÀt, anvÀndes. Till databearbetningen utformades en rÀttningsmall, som baseras pÄ rekommendationer frÄn American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivÄ till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionÀrer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gÀller kunskap om kostrekommendationer i samband med trÀning.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa inskolning av smÄ barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjÀlp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkÀt som kvantitativt inslag. Intervjuerna vÀnder sig till förskollÀrare, aktiva pÄ smÄbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. EnkÀten kartlÀgger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.