Kan ambitionen att hÄlla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det Àr sÄ vilka faktorer kan tÀnkas sÀtta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med mÀnniskor krÀver förmÄgan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstÄ den andre. NÀr ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstÄr det maktstrukturer som pÄverkar hur sprÄk och tankar fÀrgar av sig pÄ olika kunskapsomrÄden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

Vi vill med denna uppsats visa pÄ exempel hur företag aktivt kan arbeta med KM med stöd av IT, samt vilka vinster detta kan ge. Genom en fallstudie har vi undersökt hur fyra företag tillvaratar medarbetarnas kunskap sÄ att den kan lagras och ÄteranvÀndas. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att företagen antingen har nÄgon form av belöningssystem och/eller en företagskultur, som uppmuntrar medarbetare att dela med sig av sin kunskap. Undersökningen visar Àven att alla företag, oavsett bransch lagrar kunskap som anvÀnds i den dagliga verksamheten. Den visar ocksÄ att företag överför kunskapen till systemet pÄ ett stringent sÀtt för att den skall vara sökbar.

Undersökningar visar pÄ att mÄnga lÀrare upplever det svÄrt att hanterafostransuppdraget, bÄde ur ett tidsmÀssigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med denhÀr studien Àr att ta del av berÀttelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokuspÄ elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lÀr sig hantera uppdraget.Studien har utförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlatsin genom intervjuer med gymnasielÀrare. Resultaten visar pÄ att kursplanernas innehÄllhar betydelse för hur mycket utrymme lÀraren ger Ät vÀrdegrundsfrÄgor. LÀrarehanterar elevernas etik och moral olika beroende pÄ situation och problemets karaktÀr.LÀrarnas egna mÄl Àr bland annat att fÄ lektionerna att fungera, att eleverna kÀnnertrygghet i klassrummet och att öka elevernas förstÄelse för andra mÀnniskor. För attlÀra sig hantera uppdraget krÀvs att vara dÀr det hÀnder och att vÄga diskutera etik ochmoral med eleverna.

Svenska skolelever presterar allt sÀmre pÄ internationella matematiktester och det förs enstÀndig öppen debatt om detta. Detta Àr min granskande studie i vad som hÀnder i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gÄ pÄ djupet i en berÀttelse försöker jag reda utvad som hÀnder under ytan nÀr undervisningen inte fungerar. Allt oftare stÀmmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar pÄtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

SVT Nordnytt Àr Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur sÀndningarna har nyhetsvÀrderats, hur de har sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat pÄ teven som medium, utifrÄn SVT Nordnytts nyhetssÀndningar som gÄtt 21:45 pÄ vardagar.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna svara pÄ hur nyhetsvÀrderingen gÄtt till och hur sÀndningarna fungerat pÄ teven som medium. Vi anvÀnde oss Àven av en kvalitativ analys utifrÄn ett semiotiskt perspektiv, dÄ vi analyserade de fyra högst nyhetsvÀrderade inslagen utifrÄn denotation och konnotation. Detta för att ta reda pÄ hur sÀndningarna sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv.VÄr slutsats var att SVT Nordnytt vÀrderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvÀrderingen som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats. De nÄr Àven ut till publiken genom identifikation, men det Àr nÄgot SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta pÄ vÄr undersökning utifrÄn ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas pÄ sÄdana sÀtt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstÄ sÀndningarna.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

Syftet med vÄr studie var att identifiera nÄgra centrala utmaningar och problem i förstÄelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn pÄ lÀrande och kunskap. Det Àr en kvalitativ studie som Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i Ärskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att frÄga barnen vad som Àr roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde Àven att frÄga om vad barnen tyckte var trÄkigt i skolan för att se vad barnen ansÄg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lÀrande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som vÀsentlig för deras framtid.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna Àr om ÀmneslÀrare och speciallÀrare beskriver arbetet med elever som fÄr sÀrskilt stöd pÄ olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts pÄ en högstadieskola och studerat ÀmneslÀrare och speciallÀrare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrÄn tre teoretiska perspektiv för att fÄ en överblick över hur lÀrare beskriver arbetet med eleverna.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmÀnsjuksköterskors erfarenheter av att möta nÀrstÄende i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer pÄ tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades tvÄ huvudteman ? relationer och kunskap. Det största temat Àr relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhÄllande till nÀrstÄende, sig sjÀlv och övrig vÄrdpersonal.

Syftet med arbetet har varit att undersöka varför en sÄ udda teknik som skÄnsk knyppling fortfarande utövas. Efter en historisk tillbakablick har en rad intervjuer gett svar pÄ vilka som idag knypplar, vilken Äldersgrupp det Àr, varför man börjar knyppla, varför man fortsÀtter och vilken tillfredsstÀllelse knypplingen ger. FörutsÀttningar som behandlas Àr knypplingens status, dess nÀtverk samt Hemslöjdens och museernas betydelse.En viktig del behandlar hur lÀrandet gÄr till nÀr denna kunskap överförs. Det gÀller bÄde den tysta kunskap som sitter i kroppen men ocksÄ det logiska tÀnkande som krÀvs för att förstÄ hur en spets Àr uppbyggd. Utövare har upptÀckt att tekniken stÀller höga krav pÄ bÄde kroppen och intellektet..