NÀr en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om VÄrd av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta stÀllning utifrÄn mÄnga olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-Àrenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handlÀggning. Undersökningens empiriska material grundar sig pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vÄrt material anvÀnde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar pÄ att socialsekreterarna upplever bÄde för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handlÀggningen av LVM-Àrenden likt ett dilemma.

Syftet med studien Àr att se vilken uppfattning barn, fem och sex Är gamla, har av begreppet tid inom matematikomrÄdet. Vi vill Àven undersöka vilka tÀnkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier frÄn Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgÄngspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssÀtt och styrdokumenten kommer Àven redovisas. I vÄr studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehÄlls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anstÀllda i olika befattningar pÄ Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva instÀllning till kunskap har stor inverkan pÄ spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anstÀllda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan pÄ spridningen av kunskap.

Under vÄr utbildning har vi funnit att resonemangen kring anvÀndarmedverkan oftast beskrivs utifrÄn systemutvecklarens perspektiv och menar att det hÀr finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur anvÀndarna ser pÄ systemutvecklingsprocessen. Vi har dÀrför valt att undersöka hur anvÀndarna pÄverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssÀtt fÄr för pÄverkan hos deras uppfattning, instÀllning och kunskap kring datorstödet. Syftet Àr att förbÀttra kommande involvering av anvÀndarrepresentanter dÄ man med en förbÀttrad förstÄelse av hur dessa ser pÄ sin medverkan, bÀttre kan anpassa den till deras uppfattningar och mÄlsÀttningar med arbetet. I syfte att ge en sÄ djuplodande bild av anvÀndarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer dÀr respondenterna gavs tillfÀlle att svara fritt och med egna ord. VÄr studie har, bland annat, visat att anvÀndarmedverkan leder till att anvÀndarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de Àr bra system eller inte.

Som blivande yrkeslÀrare inom vÄrd- och omsorg upplever vi att en empatisk förmÄga hos vÄrdaren Àr en viktig grund i vÄrd- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsstÀlla vÄrdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade dÄ vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svÄrigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstÄnd eller autistiska drag att bli inkÀnnande personal inom vÄrd- och omsorg. Syftet med vÄr studie var att fÄ svar pÄ om vÄrt antagande var relevant och belysa hur lÀrare inom vÄrd- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vÄrd- och omsorg utifrÄn ett empatiskt perspektiv. Vi ville ocksÄ ha svar pÄ om de anser empati vara nödvÀndigt i vÄrd- och omsorgsarbetet och om denna förmÄga i sÄ fall gÄr att utveckla, samt om vÄrd- och omsorgslÀrare anser sig ha tillrÀcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lÀrarna anser att det stÀller ökade krav pÄ handledaren pÄ APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.MÄlgruppen för undersökningen Àr elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Det enda vi vet med sÀkerhet hÀr i livet Àr att vi nÄgon gÄng kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vÄrdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som anvÀnds inom den palliativa vÄrden pÄ en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna anvÀndas genom hela vÄrdprocessen kring den döende patienten. Data inhÀmtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Astma Àr en kronisk luftvÀgssjukdom som runt 235 miljoner mÀnniskor vÀrlden över lider av. Det pÄgÄr idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det rÄder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och mÄnga individer med astma begrÀnsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur förhÄllandet mellan den kroniska luftvÀgssjukdomen astma och fysisk aktivitet pÄverkar astmatikers upplevelse av hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka om astma Àr en barriÀr för fysisk aktivitet och om astmatiker kÀnner sig begrÀnsade av sin sjukdom.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildlÀromedel för vuxna illitterata. LÀromedlet, som Àr en bildordbok, anvÀnds inom sfi-undervisningen i spÄr 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt lÀsvÀrde utifrÄn ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgÄtt frÄn semiotisk bildteori och inspirerats av sÄvÀl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.