Syftet med denna undersökning Àr att studera olika ensemblelÀrares strategier för att öka elevernas delaktighet. LÀrarna arbetar pÄ gymnasiets estetiska program. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet stÀlls följande frÄgor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, Àr alla elever delaktiga frÄn starten? PÄ vilket sÀtt förebildar ensemblelÀrarna? Hur kommunicerar ensemblelÀrarna med eleverna?Som metod anvÀnds en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Syftet med studien var att tydliggöra vad lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr för individen enligt nÄgra pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. VÄr undran i detta var Àven om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om ÄtgÀrder. Vi anvÀnde en kvalitativ metod som grundade sig pÄ elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade pÄ en relativt stor samstÀmmighet vad avser innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har pÄpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket Àven pedagogerna har framhÄllit.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvÄrdens möjligheter att hjÀlpa utvecklas stÀndigt. SjukvÄrden idag kan i mÄnga fall stÀlla rÀtt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohÀlsa. Radiologiska undersökningar Àr ett viktigt hjÀlpmedel men innebÀr ocksÄ risker i form av strÄlning samt felaktigt resursanvÀndande.SyfteSyftet med förbÀttringsarbetet var att skapa en bÀttre anvÀndning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer sÄ att patienten fÄr rÀtt undersökning utifrÄn sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. MÄlsÀttningen var att öka andelen berÀttigade undersökningar.Syftet med studien av förbÀttringsarbetet var att fÄ en förstÄelse förvilka faktorer som pÄverkar remittentens val av radiologisk undersökning och dÀrmed berÀttigandegradenvilka aktiviteter i förbÀttringsarbetet pÄverkar berÀttigandegraden och pÄ vilket sÀttMetodInterventioner i form av utbildning och mÀtningar anvÀndes för att höja berÀttigandegraden. Bedömning av berÀttigandegraden gjordes av en ST-lÀkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju anvÀndes för att stu-dera förbÀttringsarbetet.ResultatStudien visar att berÀttigandegraden ökar nÄgot som ett resultat av de valda interventionerna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hÀlsoprofilerad skola arbetar hÀlsofrÀmjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hÀlsofrÀmjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frÄgestÀllningar:Vad utmÀrker skolans hÀlsofrÀmjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hÀlsofrÀmjande insatser framtrÀder? MetodStudien Àr en fallstudie av en skola med uttalad hÀlsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av sÄvÀl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvÀrderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text frÄn skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Svensk offentlig Àldreomsorg stÄr inför utmaningar att möta 40-taliserna och de Àldre invandrarna. Har svensk offentlig Àldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper nÀr de behöver ÀldrevÄrd? Denna uppsats försöker ge en inblick i Àldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrÄn första linjens chefer inom offentlig Àldreomsorg hÀmtar sin kunskapsbas ifrÄn, förutom den kunskap de har förvÀrvat i sin utbildning. AnvÀndningsomrÄdet för kunskapen Àr hur Àldreomsorgen ska möta 40-talisterna och Àldre invandrare. Fokuseringen pÄ kunskapskÀllorna utgÄr frÄn Socialstyrelsens rapport Perspektiv pÄ kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

I detta arbete som handlar om lÀs- och skrivinlÀrning, börjar vi med att kartlÀgga ÀmnesomrÄdet ur ett teoretiskt perspektiv för att fÄ en grundlÀggande kunskap. Denna kartlÀggning presenteras som vÄr bakgrund. Vi redogör dÀr för tvÄ grundlÀggande perspektiv inom lÀs- och skrivinlÀrning samt tvÄ metoder som varit startskott för en debatt inom lÀs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och anledningen till deras val av arbetssÀtt vad gÀller deras undervisning i lÀs- och skrivinlÀrning. Eftersom studien syftar till att ta reda pÄ hur lÀrare handlar och tÀnker kring lÀs- och skrivinlÀrning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

HIV, Hepatit B och C Àr förekommande i hela vÀrlden. Globalt Àr antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner Àr smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om kunskap förÀndrar attityder hos sjukvÄrdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rÀdsla, kunskap och viljan att vÄrda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.