Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie Àr att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrÄn ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger pÄ semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berÀttarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berÀttarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som Àr starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser dÀrmed att blottlÀgga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Syfte med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gÀllande patientundervisning till astmapatienter. FrÄgestÀllningarna: Vilken effekt har patientundervisning pÄ astmapatienter samt vilka Àr patientens behov av patientundervisning? Metoden Àr en litteraturstudie, baserade pÄ nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras pÄ 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frÄgeformulÀren och dÀr artiklar uppfyllde kraven pÄ vetenskaplighet. I resultatet framkom att patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbÀttringen av kunskap och behandling bland astmapatienter..

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks pÄ vÄrdcentralen utifrÄn personalens perspektiv. Vi ser att vÄrden stÀller sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos mÀnniskor. Dessa behov Àr grundlÀggande i mÀnniskors liv och nÀr det uppstÄr kris uttrycks behoven pÄ olika sÀtt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlÀngt lidande. Litteraturen och teorin bekrÀftar vad personalen pÄ vÄrdcentralerna sÀger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.

Syftet med knowledge management Àr att försöka omvandla de anstÀlldas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlÀtta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anstÀlldes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och fÀrdigheter, personlighet samt professionalism ingÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och vÄra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anstÀllda besitter.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvÄrdens möjligheter att hjÀlpa utvecklas stÀndigt. SjukvÄrden idag kan i mÄnga fall stÀlla rÀtt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohÀlsa. Radiologiska undersökningar Àr ett viktigt hjÀlpmedel men innebÀr ocksÄ risker i form av strÄlning samt felaktigt resursanvÀndande.SyfteSyftet med förbÀttringsarbetet var att skapa en bÀttre anvÀndning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer sÄ att patienten fÄr rÀtt undersökning utifrÄn sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. MÄlsÀttningen var att öka andelen berÀttigade undersökningar.Syftet med studien av förbÀttringsarbetet var att fÄ en förstÄelse förvilka faktorer som pÄverkar remittentens val av radiologisk undersökning och dÀrmed berÀttigandegradenvilka aktiviteter i förbÀttringsarbetet pÄverkar berÀttigandegraden och pÄ vilket sÀttMetodInterventioner i form av utbildning och mÀtningar anvÀndes för att höja berÀttigandegraden. Bedömning av berÀttigandegraden gjordes av en ST-lÀkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju anvÀndes för att stu-dera förbÀttringsarbetet.ResultatStudien visar att berÀttigandegraden ökar nÄgot som ett resultat av de valda interventionerna.

Syftet med studien var att tydliggöra vad lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr för individen enligt nÄgra pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. VÄr undran i detta var Àven om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om ÄtgÀrder. Vi anvÀnde en kvalitativ metod som grundade sig pÄ elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade pÄ en relativt stor samstÀmmighet vad avser innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har pÄpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket Àven pedagogerna har framhÄllit.