Det finns mÄnga systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre Ät.Gemensamt för dem alla Àr att det finns ett perspektiv pÄ system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer Àn berÀknat.Vi har frÄgat oss om det finns en brist pÄ insikt om att perspektiv (synsÀtt) pÄ bÄdesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger pÄ ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie dÀr vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anstÀllda pÄ ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjÀlp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vÄrt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys Àr mycket viktiga för att förstÄ varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fÄngar upprespektive missar..

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Denna essÀ tar sin utgÄngspunkt i tvÄ sjÀlvupplevda hÀndelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. HÀndelserna skapar starka motsatta kÀnslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland Àr okej att röra pÄ sig och ibland inte. Syftet med denna essÀ Àr att studera rörelse pÄ förskolan utifrÄn olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse pÄ förskolan innebÀr. Genom att undersöka flera olika perspektiv pÄ rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillrÀckligt med kunskap för att skapa bra förutsÀttningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och dÀrför har jag Àven valt att undersöka vad tidigare forskning sÀger om pojkars och flickors rörelse. FrÄgorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig frÄn dilemmat och skapa förstÄelse genom nya perspektiv.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, Àven om informanterna menade att de saknade kunskap sÄ berÀttade de nÄgot annat, vilket visade pÄ en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgÄngsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, förÀldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Studier om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har tidigare utgÄtt frÄn elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallÀrares perspektiv. Den hÀr studiens syfte har varit att belysa klasslÀrares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. I vÄr studie har vi belyst hur klasslÀrare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter avseende mÄluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda pÄ dessa uppfattningar har vi anvÀnt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslÀrare i grundskolan.  Vi har anvÀnt en fenomenografisk analysmodell för att fÄ syn pÄ de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrÄn specialpedagogiska perspektiv.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare pÄ Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring anvÀnts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet Àr implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids Àr explicit, att det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.