SammanfattningTitel: Ålderns påverkan på användningen av mobila betalningar- En kvantitav studie.Författare: Timmy Berta och Igor KruljHandledare: Klaus Solberg SoilenExaminator: Ulf ÅgerupHögskola: Halmstad Högskola, Sverige.Nivå: Kandidatuppsats, Strategisk Marknadsföring (15 hp), Vårterminen 2013Nyckelord: Mobil betalning, framtida betalningar, kontanter, ålderns inverkan på mobila betalningar, mobila tjänster, internet betalningar, smartphone tjänster, internet handel, mobil säkerhet. ProblemformuleringHur påverkar konsumenternas ålder användningen av mobila betalningstjänster?Hur påverkas användningen av mobil betalning beroende på konsumenternas kunskap utifrån deras ålder?Har konsumenterna en annan syn att se på säkerheten hos mobila betalningstjänster utifrån deras ålder? SyfteSyftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvantitativ studie, mäta hur konsumenternas ålder påverkar användningen av mobila betalningstjänster. Vidare vill vi undersöka och analysera om säkerhet är avgörande för användningen av mobila betalningstjänster och om konsumenter är villiga att övergå till mobil betalning utifrån deras ålder. Slutligen vill vi få fram ett resultat där läsaren ser hur fördelningen av konsumenternas användande ser ut i de olika åldrarna. Teoretisk referensramHär presenteras olika teorier för att förstå mobila kommunikationens utveckling, samt de olika betalningsmedlen. Teorier kring faktorerna säkerhet, enkelhet och användning tas upp med fokus på mobil betalning.

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillväxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet är inte miljömässigt hållbart på grund av ökande koldioxidutsläpp, trängsel och överbelastning av den infrastruktur som påverkas av ökande godstransporter. För ett hållbart transportsystem krävs stora och långsiktiga åtgärder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samt hindrar utveckling av hållbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som påverkar val av transportsätt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hållbara transporter av gods.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Outsourcing av IT är något som kom igång i slutet på 90-talet och är idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till låglöneländer har pågått länge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebär även att många tjänster numera kan transporteras stora sträckor med liten, eller ingen, försämring av kvalitet, något som gjort att outsourcingen av IT kunnat växa sig stor. Utvecklingen har också inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte längre avgör om de ska outsourcas till låglöneländer eller inte. Tjänstejobb kan alltså precis som jobb inom tillverkning numera utsättas för konkurrens från låglöneländer och flytta. Företag som outsourcar IT till låglöneländer kan öka fokus på kärnverksamheten och får tillgång till både en bred kompetenspool och specialister, ofta till låga och flexibla lönekostnader.

Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

SammanfattningTitel: Ålderns påverkan på användningen av mobila betalningar- En kvantitav studie.Författare: Timmy Berta och Igor KruljHandledare: Klaus Solberg SoilenExaminator: Ulf ÅgerupHögskola: Halmstad Högskola, Sverige.Nivå: Kandidatuppsats, Strategisk Marknadsföring (15 hp), Vårterminen 2013Nyckelord: Mobil betalning, framtida betalningar, kontanter, ålderns inverkan på mobila betalningar, mobila tjänster, internet betalningar, smartphone tjänster, internet handel, mobil säkerhet. ProblemformuleringHur påverkar konsumenternas ålder användningen av mobila betalningstjänster?Hur påverkas användningen av mobil betalning beroende på konsumenternas kunskap utifrån deras ålder?Har konsumenterna en annan syn att se på säkerheten hos mobila betalningstjänster utifrån deras ålder? SyfteSyftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvantitativ studie, mäta hur konsumenternas ålder påverkar användningen av mobila betalningstjänster. Vidare vill vi undersöka och analysera om säkerhet är avgörande för användningen av mobila betalningstjänster och om konsumenter är villiga att övergå till mobil betalning utifrån deras ålder. Slutligen vill vi få fram ett resultat där läsaren ser hur fördelningen av konsumenternas användande ser ut i de olika åldrarna. Teoretisk referensramHär presenteras olika teorier för att förstå mobila kommunikationens utveckling, samt de olika betalningsmedlen. Teorier kring faktorerna säkerhet, enkelhet och användning tas upp med fokus på mobil betalning.

Datoranvändare nyttjar idag Internet i sitt dagliga arbete, webbapplikationer är vanligt förekommande vid detta arbete. Prestanda hos webbapplikationer (thin clients) är dock av många orsaker väldigt begränsad jämfört med rich clients, detta tillsammans med övriga begränsningar hos thin clients har medfört att en klienttyp som sammanfogar fördelarna hos rich clients med fördelarna hos thin clients blivit allt mer efterfrågad. Smart Clients bygger på en fusion mellan rich clients och thin clients, Smart Clients är ett relativt nytt koncept som utvecklats av Microsoft med utgångspunkten att klienter ska vara lätta att administrera och uppdatera. Samtidigt ska möjligheten att använda lokala resurser både i form av mjukvara och hårdvara finnas, för att effektivt hantera den beräkning, visualisering och lagring som klienten nyttjar. Slutligen bör en Smart Client dra nytta av funktionalitet hos servers för att ge användaren tillgång till aktuell information.

Bakgrund: Det finns en rad olika faktorer som påverkar produktutvecklingsprocessen vid ett företag. Isaberg Rapid AB utvecklar, tillverkar och marknadsför en rad produkter inom tre olika produktområden; kontor, verktyg och OEM. Denna studie fokuserar på produktutvecklingsprocesserna inom divisionen för kontorsprodukterna vilken kanske är den mest konkurrentutsatta på företaget. Produkterna som tillhandahålls av divisionen är under hårt tryck från konkurrenter på en global basis och snabba och effektiva produktsläpp är av yttersta vikt för att hävda sig på marknaden. De olika aktiviteterna omkring produktutveckling i kombination med de snabba förändringarna av företagets marknadssituation med nya kundgrupper och ökande konkurrens, har lett fram till vissa specifika ofrånkomliga faktorer som har en stor inverkan på produktutvecklingens effektivitet.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus.

Bilindustrin har under det senaste decenniet präglats av en hårdnande konkurrenssituation.Traditionella bilnationer och tillverkare utmanas i allt högre utsträckning av nya aktörer. Dessutom har bilen blivit allt mer komplicerad i takt med att konsumenter ställer tydligare och högrekrav. Mot denna bakgrund har produktutveckling blivit ett viktigt verktyg i strävan att behållamarknadsandelar. Denna rapport syftar till att utreda vilka kritiska faktorer som styrproduktframtagning samt hur processen och organisationsstrukturen bör utformas med hänsyn tilldessa faktorer.Arbetet baseras huvudsakligen på en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Inledningsvis hartre olika teoretiska perspektiv - Concurrent Engineering, Agile Product Development och LeanProduct Development System - identifierades som särskilt relevant för frågeställningen.

Radio Frequency Identification (RFID) är en teknik som enligt många utsetts till framtidens teknologi inom Supply Chain Management. Detta då RFID, utan involvering av människan och utan behov av fri sikt, på distans kan utföra effektiva identifieringar av objekt. Det har emellertid, genom forskning, uppmärksammats problem med RFID och dess i vissa fall bristfälliga ändamålsenlighet inom logistiska sammanhang. Utifrån de möjligheter och hot som RFID innebär, har detta examensarbete kritiskt undersökt hypotesen: "Logistiska RFID-implementeringar är lönsamma och tillförlitliga". Analysen grundar sig på ett arbete genomfört vid Volvo Car Corporation (Volvo) i Göteborg och Olofström, där ett pilotförsök med RFID- utrustning för lång avläsningsdistans installerats och processeffektivitetsstudier fullföljts.

På Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel, har flygplan och robotar utprovats sedan 1958. Provplatsen har Västeuropas största provområde över land, med en area på över 1600 kvadratkilometer. Radar, Kinoteodoliter, Telemetri och Kameror används för att övervaka provobjektens rörelser. Att kunna följa robotbanan och lagra positionsdata är en väsentlig del av provningsverksamheten.All positionsdata samlas in av ledningsprogramvaran, BAPS, och används för att i realtid presentera positionsdata på en karta till stöd för provledaren. Samma data kan sedan bearbetas för att generera mera exakta positionsuppgifter i efterhand.2001 infördes ett nytt geodetiskt referenssystem i Sverige, SWEREF99.

Examensarbetet är en kollaboration mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Sveaskog AB. Det övergripande målet var att utveckla och verifiera en mekanisk lösning för kontinuerlig skörd i klena bestånd. Skogsvård och skogsbränsleuttag som en kombinerad lösning pekar på en minskad röjningskostnad för eftersatta bestånd. År 2009 fanns det cirka en miljon hektar eftersatta bestånd i Sverige, och med det potential att hämta stora mängder skogsbränsle. Ett första uttag på 64 TWh för att senare kunna ge ett årligt uttag på 5-10 TWh.

Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen.I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor.

Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas kompletteras den vanligtvis med dräner som sätts upp i tunneltaket och leder bort inläckage. Dessa är dock dyra och kräver mycket underhåll. En viktig del i Vägverkets arbete är därför att följa upp användningen av nya tätningsmetoder för att kunna avgöra om de verkligen är bättre än mer beprövade metoder som t.ex.