Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrÄn ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvÄrdnad i relation till sexuell hÀlsa exkluderas inom vÄrden vilket utgör ett hinder för holistisk omvÄrdnad. Attbortse frÄn patientens behov av samtal om sexualitet kan innebÀra att omvÄrdnadsbehoven baseras pÄ sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats Àr litteraturstudie med en induktiv ansats.

BakgrundI Sverige dör nÀstan 1000 kvinnor varje Är av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras Ärligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strÄlning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebÀra bÄde fysiska och psykologiska förÀndringar, vilket kan pÄverka sexualitet, kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan pÄverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr en allvarlig och omfattande problematik som förekommer i alla lÀnder vÀrlden runt, oavsett samhÀllsklass, etnicitet och religion. MÀns vÄld mot kvinnor utövas oftast pÄ bÄde fysisk, psykisk samt sexuell nivÄ. Konsekvenserna Àr förkrossande för kvinnan och det kan dÄ vara nÀstan omöjligt för henne att bryta sig loss frÄn förhÄllandet. Syftet med denna studie Àr att belysa vad som gör att en kvinna slutligen bryter upp ur vÄldets mönster och lÀmnar sin vÄldsamma man för gott. Vi vill sÀrskilt granska vilka verktyg som gör att en kvinna fÄr rÀtt förutsÀttningar till att Äterskapa maktutövningen över sitt liv.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet Ă€r att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollĂ€rares förutsĂ€ttningar att arbeta med detta utifrĂ„n valda dokument samt hur detta kan pĂ„verka barns utveckling. Metoden som anvĂ€nds för att besvara forskningsfrĂ„gorna Ă€r en kvalitativ innehĂ„llsanalys. DĂ€rtill anvĂ€nds bĂ„de förskolans och grundskolans lĂ€roplan för att urskilja hur Ă€mnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsvĂ€sendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillĂ€mpas för att synliggöra förskollĂ€rares utbildning angĂ„ende barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommittĂ©ns uppdrag samt förslag till ett mĂ„ldokument gĂ€llande de pedagogiska verksamheterna.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Bakgrund: Barn som far illa Àr ett förekommande problem i samhÀllet. Barnmisshandel definieras som skador som inte kan förklaras med olycksfall och innefattar allt frÄn vanvÄrd till fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Enligt SocialtjÀnstlagen och anmÀlningsplikten, som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal innefattas av, ska varje misstanke om barnmisshandel anmÀlas. För att röntgensjuksköterskan ska uppmÀrksamma problemet behöver den peri-radiografiska processen fungera, vilket innebÀr att röntgensjuksköterskan ska ha kunskap för att kunna observera, bedöma, planera, genomföra och utvÀrdera omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att utforska kunskapslÀget kring anmÀlan vid barnmisshandel ur röntgensjuksköterskans perspektiv.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Bakgrund: OmvÄrdnadsforskning med genusperspektiv Àr ett eftersatt omrÄde. Ett vanligt anvÀnt begrepp nÀr ett genusperspektiv ska anlÀggas Àr heteronormativitet. Det Àr tÀnkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. DÀr ingÄr en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete Àr begreppet professionalitet centralt.

Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gÀller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner nÄr detta i högre grad ut till unga kvinnor Àn mÀn. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mÀns syn pÄ sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestÄende av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande mÀn, 20-29 Är, rekryterade pÄ en högskola i södra Sverige. FrÄgor kring platser och tillfÀllen att trÀffa nya kontakter, olika former av relationer samt sÀkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

Att kÀnna sig ledsen, olycklig och nedstÀmd ibland Àr helt naturligt. För att nedstÀmdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krÀvs att man dagligen under minst tvÄ veckor kÀnner sig nedstÀmd och upplever minskad glÀdje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas depression med kognitiv terapi eller medicinering. NÄgra exempel pÄ lÀkemedelsgrupper Àr MonoaminoxidashÀmmare (MAO-hÀmmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva SerotoninÄterupptagshÀmmare (SSRI). SSRI-lÀkemedlen verkar genom att hÀmma Äterupptaget av serotonin i CNS-neuronen.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

I och med debatten om huruvida Àktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhÀlle har frÄgan om sexuell lÀggning kommit att bli central. Ofta handlar det om mÀnniskor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rÀtt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta anvÀnds nytestamentliga citat hÀmtade speciellt frÄn aposteln Paulus, men frÄgan Àr om hans syn pÄ sexualiteten Àr densamma som vÄr? NÀr vi nÀrmar oss dessa texter mÄste vi vara medvetna om den tidens syn pÄ sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vÄr förförstÄelse av sexualitet pÄ en text som skrivits i en annan tid.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.