Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

VÄren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och krÀnkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgÄr tydligt att krÀnkning och diskriminering inte fÄr förekomma pÄ grund av sexuell lÀggning. Det hÀr Àr ett examensarbete som just handlar om elevers instÀllning till sexuella minoritetsgrupper ? tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och vÀrdegrund.

Bakgrund: Patienten skall enligt personcentrerad vÄrd ses som en egen unik individ med individuella behov, vÀrderingar och förvÀntningar. Sjuksköterskor ska enligt lag och föreskrifter bemöta alla patienter med samma respekt för integritet och vÀrdighet. Enligt Socialstyrelsen Àr det ett krav att patienters integritet och vÀrdighet respekteras och att de oavsett Älder, kön, funktionshinder, utbildning, social stÀllning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell lÀggning ska visas omtanke och respekt. Negativa attityder hos sjuksköterskor kan pÄverka vÄrden och göra mötet sÀmre Àn nödvÀndigt. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar sjuksköterskans attityd i mötet med suicidala patienter.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn heterosexuella kvinnor. De Àr en osynliggjord grupp inom vÄrden. Inom kvinnosjukvÄrden (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus pÄ reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vÄrd pÄ grund av dÄligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att fÄ ta emot alltfler samkönade par.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella pĂ„ ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r. Syftet bröts ner i följande tre frĂ„gestĂ€llningar; 1). Upple-ver personalen pĂ„ ungdomsmottagningen nĂ„gra specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och hur beskrivs i sĂ„ fall dessa? 2). Är frĂ„gor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angĂ„ende ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt? 3).

Bakgrund: Idag Àr gynekologisk cancer en stor diagnosgrupp som inte beaktas i samma grad somresterande cancerdiagnoser i svensk cancersjukvÄrd. Gynekologisk cancer innebÀr att de kvinnligakönsorganen drabbas, det vill sÀga livmoder, Àggstockar och de yttre könsorganen. Varje Är fÄrcirka 2900 kvinnor i Sverige en gynekologisk cancerdiagnos. Den sexuella hÀlsan Àr nÄgot som Àrunikt för varje individ och nÄgot denne mÄste fÄ möjlighet att sjÀlv uttrycka och medverka i för attuppnÄ. Sexuell hÀlsa krÀver ett positivt och respektfullt nÀrmande till sexualitet och sexuellarelationer, liksom möjligheter att fÄ njutbara och sÀkra sexuella erfarenheter, fria frÄn förtryck,diskriminering och vÄld.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begrÀnsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har pÄ unga mÀns görande av genus och sexualitet. VÄra frÄgestÀllningar var; Hur framstÀller informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tÀnker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frÄgestÀllningarna.

Introduktion: Hiv Àr en virussjukdom som innebÀr bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har Àndrats frÄn att först vara en okÀnd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hÀlsoförÀndring vÀrlden över. Idag lever ca 35 miljoner mÀnniskor i vÀrlden med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet dÄ hos missbrukare och homosexuella mÀn. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt stigmatisering och diskriminering.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det Àr under de senaste 20 Ären som vÄld mot kvinnor har uppmÀrksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelÀgenhet. Idag erkÀnns vÄldet som ett stort folkhÀlsoproblem och en krÀnkning av de mÀnskliga rÀttigheterna. Ca 30 % av alla vÀrldens kvinnor rapporterar att de upplevt nÄgon form av misshandel av en partner och i Sverige Àr den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 Är.

BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mÀn som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras lÀngtan efter barn sÄg ut.Metod: UtifrÄn en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nÄ kunskap, genomfördes studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella mÀn som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrÄn valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansÄg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: LÀngtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. MÄnga olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn pÄ heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera pÄ riskgrupper istÀllet för riskbeteende nÀr det gÀller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde pÄ att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna Àr enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska pÄ en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hÀlsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor pÄ ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra BohuslÀn handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Enligt G. Granberg kan skogsrÄförestÀllningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och nÀringsförhÄllanden. Dock gÄr inte skogsrÄförestÀllningens utformning i Norden att förklara pÄ ovanstÄende sÀtt dÄ finnarna samt mÄnga av de slaviska folkens skogsrÄförestÀllning pÄ mÄnga sÀtt Àr annorlunda Àn den svenska/norska förestÀllningen. Detta trots att naturen samt nÀringsförhÄllanden Àr mycket lika och borde uppvisa liknande förestÀllningar rörande skogsrÄet.Det Svenska/norska skogsrÄet Àr unikt i jÀmförelse med andra lÀnder runt om, vilkas skogsrÄförestÀllningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mÄn pÄminner om skogsrÄet.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999. Den Àr en unik lag internationellt sett, eftersom att den friskriver sexsÀljaren frÄn ansvar samtidigt som den straffar sexköparen. Föreliggande studie har mot den bakgrunden stÀllt upp frÄgestÀllningarna: Hur framstÀlls sexköpare i den svenska dagspressen? Hur framstÀlls sexsÀljare i den svenska dagspressen? Hur framstÀlls sexköp i den svenska dagspressen?Den tidigare forskning som har framförts bestÄr av tvÄ studier om medier, en studie om svenska myndigheters kÀnnedom om prostitution, en SOU om detsamma, en studie om framstÀllningar av prostitution i kanadensisk press samt en C-uppsats om framstÀllningar av prostitution i svensk press.Den teoretiska ramen prÀglas av socialkonstruktivistiska ansatser, med teorier om makt och positioneringar i fokus. Vetenskapsteoretiskt har studien antagit ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt.