Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.

I dagens samhälle pratas det alltmer om förtätning av städer. Tätare städer ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen är ett begrepp som får allt mer utrymme i planeringen och ett mål är att grönstrukturplanering ska få samma självklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering på regional och kommunal nivå med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder på att den globala matindustrin är ohållbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen är att konsumera mer närproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vår mat hamnar på bordet. Därför är det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstår på allt fler ställen runtom i världen.Syftet med detta arbete är att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna med stadsodling och frågeställningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet?? För att besvara frågeställningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, Trädgård på spåret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att Trädgård på spåret är en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invånare med mat är orealistiskt men att stadsodling har många andra aspekter inom hållbarhet. Stadsodling kan verka för social hållbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

The movement of the allotment gardens reached Sweden in the beginning of the last century. The allotment gardens quickly spread among the big towns from Malmö in the south and to the far north of the country. Today, there are about 42 000 owners of allotment gardens in Sweden. This work will show the differencies and similarities comparing the original ideas of allotment gardens with how they are used today. The specific questions were; what are the reasons to acquire an allotment garden; is it used for raising vegetables and fruit or only for growing flowers; is what is cultivated there also gathered and used or is it cultivated only for the pleasure of gardening; and finally how the owners of the allotment gardens spend their time there ? by cultivating the land or by recreational activities. Literature studies were made as well as an inquiry at one allotment garden area i Lund. The ideas of the original allotment gardens in the beginning of the 20th century were as much based on the need of getting out of the aparment to a healthy environment, as cultivating vegetables for economical reasons.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

Studien är en utvärdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur är att metoden ger bättre resultat avseende ekonomi, naturvård och mångbruk på samtliga ståndorter i Sverige.Syftet med studien var att mäta tillväxtreaktioner hos kvarlämnade dominanter och grova träd, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, där underlaget bestod av två tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillväxtsäsonger efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillväxt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova träd än kontrollparcellen. De hårdast gallrade parcellerna hade högst inväxning. Resultatet pekar på att för hårda gallringar vid enstaka tillfällen sjunker tillväxten på lång sikt. Nytt bestånd kan konkurrera kraftigt med de kvarlämnade dominanterna och grova träd.Slutsatsen är att denna rapport inte kan användas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vägledning till att hitta vägar i skogsskötseln där ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan få ett större värde än dagens trakthyggesbruk. .

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

Att rida ut i naturen på sin häst är ett sätt att uppleva landskapet men det är också motion och rekreation. Målet med uppsatsen är att studera och beskriva det nuvarande intresset och arbetet på lokal, och även till viss del regional nivå, med att förbättra tillgängligheten för ryttare i utvalda delar av Skåne som består av intensivt brukad jordbruksmark. I de utvalda områdena finns det en problematik med ett ökat antal ryttare och hästar och få möjligheter att röra sig i landskapet. Uppsatsen undersöker hur tre kommuners processer, med tyngdpunkt på Ängelholms kommun, ser ut för att öka tillgängligheten för ryttare. Genom intervjuer med personer som är aktiva i ett ridslingeprojekt i Ängelholms kommun och erfarenheter från de andra kommunernas representanter skapas en bild av hur arbetet ser ut.

SammanfattningSyftet med den här litteraturstudien var att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter att producera ål i fångenskap. Med nya hållbara metoder att föda upp konsumtionsål skulle utfiskningen av glasålar minska i världen och man skulle kunna fortsätta äta den goda rökta ålen med gott samvete.Det finns välutvecklade metoder för att inducera könsmognad hos han- och honålar. Detta utförs genom att injicera hormoner och man kan därför fråga sig om det är hållbart i en produktion för framtiden. Efter kläckning av larverna finns flera viktiga faktorer att ta ställning till, så som utfodring och optimal hållning av ålarna. Även ägg- och mjölkekvaliteten spelar en stor roll när det gäller att hålla ålarna vid liv.Abstract The aim with this study was to find out how far we have come to develop reproduction strategies in eel culturing.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.