I dagens konkurrens mellan företag och individer är det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rätt person på rätt plats samt att ta tillvara på de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan människorna fungerar ingenting, men med rätt personer för uppgiften finns ändlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen på ett företag bör sträva efter organisationens strategi i syfte att uppnå högre effektivitet och framtida mål (Boglind, Hällstén och Thilander, 2013).

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Bemanningsbranschen växer och allt fler personer blir anställda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. De gör det lättare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrågan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar ämnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen är begränsad vad gäller inhyrda medarbetares motivation.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Syftet med denna studie är att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sågverk att övergå från diameterbaserad sågklassläggning, som används i dagsläget, till flytande sågklassläggning för delar av sågverkets timmerkurva. Huvudfrågeställningen indelades i olika delfrågor som undersökte hur volym- och värdeutbytet, planerbarheten och produktiviteten påverkades. Studien grundar sig på teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut där resonemang om alternativkostnaden ingår, volym- och värdeutbyte av råvaran samt teorier om produktion, produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att användas av Iggesunds sågverk i ett fortsatt utredningsarbete om effekterna av flytande sågklassläggning på hela timmerkurvan. Till detta utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssätt presenteras i kapitel 7.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

Personer med Aspergers syndrom har svårigheter inom det sociala samspelet. De är intresserade av kompisrelationer men har svårt att behålla vänner. Det är viktigt att människor i skolmiljön innehar en förståelse för elever med Asperger. Tidigare forskning är nästintill enbart baserad på pojkar och den här undersökningen utgår ifrån flickor. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer.

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna.

Several theoretic and environmental psychological models establish a connection between the environment and the reactions of humans and the research support that there is a mutual influence between individual, environmental and behavioral factors. You often assume that a person both can influence and be influenced by the surrounding environment. This is evident, but it is less obvious how a given physical design influence people?s immediate behavior in the city. The aim of this study was to investigate if the physical design of a place influences people in an urban environment and to investigate how the behavior is influenced.

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat på frågor som rör två teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism.Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utsträckning, däremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett på andra platser i Sverige.Israelkritik upplever de enbart som antisemitism när den är obalanserad och när media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk självbestämmande. Ett par av informanterna anser att sionism är så starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig..

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga de föreställningar rektorer har om elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens när de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsområdet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad på Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av våra slutsatser.

The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school.The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects.

Studiens syfte är att undersöka om verksamma pedagoger i förskolan tror att utomhuspedagogik är en trend eller något som kommit för att stanna. Vi vill även lyfta fram utomhuspedagogikens för- respektive nackdelar samt undersöka om utomhuspedagogiken med fördel kan användas för att uppfylla målen i förskolans läroplan. Eftersom utomhuspedagogik är ett relativt nytt och outforskat område har vi i huvudsak valt att bygga vårt resultat på verksamma pedagogers tankar och ställningstaganden samt koppla till relevant litteratur. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning med uppföljande strukturerade intervjuer som metod för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet visar att större delen av de tillfrågade pedagogerna ställer sig positiva till utomhuspedagogik.

Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lärande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmärgsbråck, tre av dessa på respektive arbetsplats samt två i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrån en hermeneutisk forskningstradition i två kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmän verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande via talspråk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lärande sker via talspråk och praktisk handling.