Bakgrund: Sjuksköterskor bär ansvaret för omvårdnadsarbetet med patienterna och förväntas agera adekvat i såväl vardagliga som komplexa situationer. För att klara av dessa situationer har de olika verktyg att använda sig av för att exempelvis kontrollera vitalparametrar samt underlätta kommunikationen. Studier visar att sjuksköterskor upplever att det är viktigt med god kommunikation och bra samarbete när patienter ska flyttas över från intensivvårdsavdelningar till vårdavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övertagandet och omvårdnaden av patienter från intensivvårdsavdelningar samt att undersöka om sjuksköterskorna upplever att något skulle kunna förbättras.Metod: Studien genomfördes via en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuerna bestod av semi-strukturerade frågor och insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienterna skiljde sig och påverkades bland annat av erfarenhet. En känsla av osäkerhet, främst hos de mindre erfarna, förekom ofta inför övertagandet.

Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Intressekonflikter spelade en stor roll i de skandalerna som uppdagades kring sekelskiftet som exempelvis Enron. Nya standarder och regleringar uppkommer med jämna mellanrum för att försöka stärka och upprätthålla revisorns oberoende. Lagstiftare har länge försökt hävda att fristående rådgivningstjänster rubbar revisorns oberoende men empiriska studier uppvisar varierande resultat. Trots införandet av en strängare reglering år 2002 i USA genom Sarbanes-Oxley Act (SOX), som innebar att många fristående rådgivningstjänster förbjöds, menar forskare att det krävs mer forskning kring intressekonflikter som kan uppstå inom revision. Utöver intressekonflikter kan även de olika förväntningarna och krav som ställs på revisorns olika roller som dels oberoende granskare, dels engagerad rådgivare ge upphov till en konflikt. Det finns en hel del forskning som behandlar oberoende, revisionskvalité och rådgivningstjänster men desto mindre forskning som studerar revisorns dubbla roller.

Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning.Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer.

Syftet med denna studie är å ena sidan att öka förståelsen för medarbetarnas upplevelser av att bära arbetskläder i publika organisationer, å andra sidan att öka förståelsen för arbetsklädernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. Området verkar vara relativt outforskat men kläder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar kläderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol både internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. Här återfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande känsloarbete.

To render outdoor scenes with lots of vegetation in real time is a big challenge. This problem has important applications in the areas of visualization and simulation. Some progress has been made the last years, but a previously unsolved difficulty has been to combine high rendering quality with abundant variation in scenes. I present a method to mathematically generate and render vegetation in real time, with implementation in the scene graph Gizmo3D. The most important quality of the method is its ability to render scenes with many unique specimens with very low aliasing.

MS, multipel skleros, är en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan därför tänkas vara i behov av olika former av kommunikationshjälpmedel. Samtalsmatta är ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjälpmedel som avser att underlätta för personer att visa åsikter och göra val. Syftet med denna studie är att utreda samtalsmattans effekt på kommunikation med personer med MS. Frågeställningarna rör huruvida samtalseffektiviteten påverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jämfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar användandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod använts.

Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska fastighetsbranschen.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Omvårdnad strävar efter att öka personers upplevelse av hälsa, och en viktig del av hälsobegreppet är upplevelsen av välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva effekten av strukturerad fysisk aktivitet på välbefinnande hos personer inneliggande för tillnyktring och abstinensbehandling på en beroendeenhet samt upplevelsen av att delta i dessa aktiviteter. Studien använde både en kvantitativ och kvalitativ ansats där effekten av strukturerade aktiviteter studerades med kvantitativ ansats medan upplevelserna av att delta i aktiviteterna studerades med kvalitativ ansats. Antalet deltagare var 20 uppdelade i två grupper, en interventions- och en kontrollgrupp. Interventionen bestod av 30 minuters promenad fyra gånger under en vecka.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie.

Syfte och frågeställning: Utifrån kvalitativa intervjuer med journalister på dags-, kvälls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, påverkar journalisters agendasättande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter påverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller är aktiva på GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det är expertintervjuer och vi har valt att använda oss av det som kallas bekvämlighetsteknik i vårt urval. Vår empiri analyseras sedan genom abduktion.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.