Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

Tidigare forskning har visat att mindfulness kan höja livskvaliteten inom en rad områden som till exempel välbefinnande, inre motivation och prestation. Dock saknas studier om dess inverkan på arbetslivet. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken roll mindfulness eventuellt kan spela för människan i arbetslivet, särskilt för arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation.  Respondenter var 103 yrkesverksamma individer i olika åldrar och från olika yrkesgrupper, varav 78 kvinnor. En kvantitativ enkätstudie gjordes där respondenterna självskattade 81 påståenden bestående av de tre etablerade mätinstrumenten Five Facet Mindfulness Questionairre (FFMQ), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och An Index of Job Satisfaction.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation enligt Social Determination Theory beroende på om de anställda hade en direktanställning via företaget som studien genomfördes på eller om de var anställda via bemanningsföretag. Studien undersökte även huruvida arbetsmotivation kunde predicera psykiskt välbefinnande. Urvalet bestod av industriarbetare där den ena gruppen bestod av direktanställda och den andra av bemanningspersonal. Data samlades in genom en enkätundersökning i pappersform som utgick från Basic need satisfaction at work scale för arbetsmotivation och General health questionnaire 12 som mätte psykiskt välbefinnande. Totalt svarade 48 personer på enkäten.

Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ?regelbunden inkomst?, ?plötslig inkomst?, ?sparade pengar? och ?avbetalning?.

Abstract  Title:The national values ? which significance does the meeting with the   caretaker have in municipal eldercare. Authors:Ida Lilja & Evelina   Andersson  Date:2014-10-21National values.   You probably wonder what it is, and that is what we intend to give you an   answer to in the following pages. We will try to depict what a statutory, national   value can represent for a difference in the work with elderly people in   municipal eldercare within the own home.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgångsmönster och förutsättningar för utövande av ledarskap i nätverk. Analysen bygger på en fallstudie av en framgångsrik nätverksorganisation, från initiativ till väletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag använder mig av teori kring ledning av olika typer av nätverksorganisationer och försöker med teorins hjälp tolka empirin för att förstå vilka faktorer som är viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsättningar som råder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om Skånes Livsmedelsakademi, en nätverksorganisation för alla som är intresserade av att utveckla Skåne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning på förädling av livsmedel och därtill hörande processer och system.

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i så fall något att göra med debatten om dålig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han är samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker även identifiera potentiella källor i verksamheten för effektivitetsförbättringar och kostnadseffektivisering.Teorin som används till att lösa uppgiften härstammar från: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissättningsteori. Det empiriska materialet har samlats in från 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i Småland, Västerbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades två grupper av skogs-maskinföretagare, där den ena gruppen speciellt lämpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Research shows that unemployed´s motivation to seek work affects their health and social life. Employment officer?s motivational work should be based on strengthening the individual's confidence in their abilities. Five motivational theories underpinning the study is Cognitive Theory, Self-determination theory, Expectancy Value Theory, need theory and Goal Theory. The purpose of this study was to investigate individuals' job motivation, and emotional experiences, also in relation to contact with the employment officer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?MetodUndersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors? reactions to this specific situation.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

BakgrundStudien behandlar ämnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus på miljöns roll för barns lärande. Vi har även beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrån teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar är även variation, metakognition och lärandets objekt.SyfteSyftet med vår studie är att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fältsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i åldrarna 4-6 år samt två pedagoger.ResultatResultatet visar tecken på att det finns olika faktorer som påverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden.