Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation.

Stalkning är inget som enbart drabbar kända människor. Det kan även förekomma på fler olika sätt och de utsatt kan reagera olika. Att bli stalkad innebär inte alltid hot eller fysisk förföljelse, det kan även förekomma som ovälkomna presentleveranser och att stalkaren ?råkar? dyka upp på offrets matvarubutik, gym, etc. Denna uppsats ska bidra till en enhetlig definition av begreppet stalkning och dess innebörd, och en eventuell utveckling.

Today in Sweden the concept of the greyzone students that stands between the nine-year compulsory school and special school for mentally retarded children is recognised in different studies and reports. It is not obvious for this group of students to decide which category best can comply with their needs. Should they go in nine-year compulsory school or special school for mentally retarded children? In the last years there have been alarming rapports about how the share of students in special school increases. A study shows that the greyzone students are a group that distinctly is on the increase in the special school.

I detta arbete ligger fokus på upplevelseutbildning, mer specifikt de äventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden står idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för människors fria tid, då forskning visar att arbete och fritid påverkar varandra och utgör en helhet i människors sociala liv.Syftet med den här undersökningen är att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgår vi från begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsanspråk samt rörelser mellan olika livssfärer. Arbetet är kvalitativt till sin art och bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram är framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och Jürgen Habermas (1996).

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

The purpose of this study was to examine how commitment to a cause on a local basis had developed in four smaller groups during one decade. In 1996 I interviewed representatives in Åsele, Borrby, Hasslarp and Tving about their commitment and citizen initiative. Now, ten years later, I followed it up by interviewing them again. I wanted to know if the groups/associations still existed, if they had achieved their goals as they where pronounced ten years ago and how a strong commitment on a local basis can develop during ten years. Which phenomena decide whether the group develop or phase out? I use the term citizen commitment instead of citizen initiative to stress the fact that it is no longer an initiative but an on-going commitment.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Flodvågskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, väckte vårt intresse till att studera varför människor ägnar sig åt välgörenhet i olika former. Välviljan och hjälpsamheten efter händelsen har varit stor och svenska folket har skänkt mycket pengar och annat till hjälporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som påverkar människors motiv till att ägna sig åt ideell välgörenhet i någon form. Välgörenhetsengagemang och gåvoutbyten är sociala fenomen som vi valt att tolka utifrån Webers idealtyper för socialt handlande: värderationellt respektive målrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av värderationellt välgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det målrationella handlandet genom Mauss teori om gåvoutbytet.

Young people?s political influence has been surveyed, studied and discussed several times in Sweden during the last decade. There is a fear among the politicians that the young people are not interested in politics, especially not in party politics. On the other hand there is, among the youngsters a feeling of invisibility, not being seen or heard or for that sake respected. There are a lot of formal possibilities for young people?s political influence, but there are not as many real possibilities or situations to actually practice these possibilities.

Mer och mer fokuserar media och politiker på hårdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det är bättre att kontrollera eller bestraffa en individ som begått en kriminell handling än att fokusera på omständigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fått samma massmediala utrymme. Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på hur olika institutioner, i det här fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Fokus ligger på brottsprevention för unga som kan anses vara på väg in i kriminalitet eller har börjat få kontakt med myndigheter såsom polis och socialtjänst på grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhämtats via intervjuer med representanter från olika institutioner som på olika sätt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö och främst då om ämnet arbetsglädje och hur medarbetare som arbetar i en kundtjänst upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är därför att beskriva den psykosociala arbetsmiljön vid en kundtjänstmiljö vid ett av Sveriges största telekommunikationsföretag, men också försöka beskriva vad i denna kontext som främjar eller hindrar en god arbetstrivsel. Metoden för studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med sju informanter. Dessa har valts genom kvoturval som skapade en lista för att lottas och sedan slutligen frågas vid muntlig kontakt. Det teoretiska ramverket bygger på Bertil Gardells studier om arbetstillfredsställelse, Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd modell som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika förutsättningar för individens hälsa.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.