Sökresultat:
743 Uppsatser om Segregerande integrering - Sida 30 av 50
Kronogårdsprodessen : En undersökning av ett riktat integrationsprojekt
Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ?svenska? värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ?de andra? till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på.
En studie av samspel mellan elever i behov av särskilt stöd, i klassen respektive lilla gruppen
Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i behov av särskilt stöd och se på hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.
En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra.
Pedagogisk anpassning i två skolformer ? ur sju pedagogers perspektiv
Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv.
Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut.
Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.
Särskolan - Inte så speciell men särskild
Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.
Reglering och stabilisering av malmflöde
Vid anrikningsverket hematitsektionen i LKAB Malmberget är viktiga delar av processen pumpsump 100 och samtliga floatex-tankar för utvinningen av hematit ur malmen. Pumpsumpen sitter efter primärkvarnen och har till uppgift att jämna till flödet. Efter pumpsumpen sitter tre floatex tankar. Dessa har i uppgift att separera och utvinna hematiten ur malmen. Floatex tankarna hamnar titt som tätt i självsvängning.
Elevernas känsla kring inkludering i deras skolas verksamhet: Vad händer när inkludering inte fungerar?
Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och
varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur
eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering.
För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en
grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett
sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick
ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet.
Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var
delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.
En skola för alla? : En undersökning om hur sex olika kommuner arbetar med utbildning för nyanlända elever
The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.
Katolska skolor i Sverige : hur fungerar och upplevs de?
Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.
Att arbeta med fonologisk medvetenhet : En kartläggning av en skolas sätt att arbeta med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och årskurs ett
Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.
Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen?
Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).
Integrering av Digitala Färdskrivare och Telematik för den nya Europeiska Standarden
This Master of Science thesis project handles issues around managing data from the digital tachographsystem. European legislation states that companies must download the data of the digital tachograph systemand store it for at least one year for control purposes. The system stores data on the vehicle unit located inthe driving compartment and on smart cards personal for each driver.Acquiring data from the previous analogue tachograph was done instantaneously since the data wasphysically printed to a circular paper chart when driving. To acquire data from the digital system one mustperform a download from the vehicle unit and later transfer it to some form of backup solution for longterm storage. Data must also be downloaded from the driver smart cards.Download of data from the vehicle unit is the most time consuming task and may take up to 30minutes pervehicle.
Hållbar utveckling i kommunalt beslutsfattande : En studie om integrering och prioritering ur fritidspolitiskt perspektiv
The concept of sustainable development is a challenge that demands cooperation from all levels of society for it to be successful. The focus for this thesis is how politicians within the local councils understand the concept of sustainable development and how they implement it in political decision-making.The basis for the study is a questionnaire that was distributed to 303 local politicians in three municipalities of varying size in Southern Sweden. The study concentrates on departments within the local councils that are directly connected to the Swedish environmental law and the Swedish planning and construction law. One of the primary goals with the aforementioned laws is the achievement of sustainable development within one generation.The outcome of the study was that over half of the local politicians could correctly define sustainable development according to the World Commission on Environment and Development?s (WCED) definition.
Simulering av mekaniska system med Lagranges metod
Mekaniska system har länge varit av intresse för vetenskapenoch vår förmåga att matematiskt beskriva dess dynamikär mycket god. Att effektivt kunna härleda de nödvändigaekvationerna är dock inte trivialt och uttryckensom bildas är ofta icke-linjära differentialekvationer som ejleder till explicita lägesbeskrivningar av de rörliga komponenterna.Idag finns kraftfulla matematiska metoder ochdatorverktyg som möjliggör simulering av relativt komplicerademekaniska system vilket denna rapport ägnats åtatt undersöka med hjälp av exempelsystem. Två utvaldamekaniska systems beteenden med varierande begynnelsevillkorhar undersökts med hjälp av datorsimuleringar. Detförsta systemet har bestått av två pendlar med en fjäderfastspänd mellan pendeländarna. Det andra systemet harbestått av en fritt rullande cylinder på horisontellt underlagmed två pendlar fastspända på änden.
Mitt barn går på skoldaghem : en intervjustudie ur föräldrars perspektiv
I vår C-uppsats skriver vi om skoldaghemmet sedd utifrån förälderns perspektiv. Syftet med denna uppsats var att nå en ökad förståelse för hur det känns för föräldrar till barn som måste byta från skola till skoldaghem. Vi ville också ta reda på anledningen till bytet samt de känslor som väcks. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med föräldrar till barn på skoldaghem. I litteraturgenomgången tar vi upp hur specialundervisningen sett ut i Sverige och vilka elever som skolan anser vara i behov av särskilt stöd.
Uppföljningsparametrar vid förbättringsprojekt : En fallstudie inom Laboratoriemedici
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, krävs det av vårdgivaren att denne arbetar efter mål. Att formulera mål inom hälso- och sjukvården kräver eftertanke. Målen måste vara mätbara och inkludera flera olika delar av verksamheten. Varje förbättringsprojekt är unikt och bör relateras till de resurser som avsatts. Ett stort problem vid kontinuerlig uppföljning är att välja ut parametrar som ger tillräcklig information och är lätta att skapa.