Syftet med denna rapport är att undersöka hur en mindre bank med begränsade resurser kan marknadsföra hållbara aktiefonder mot privata kunder på ett lämpligt sätt. Detta är av intresse eftersom marknaden i allt större utsträckning efterfrågar produkter av detta slag samtidigt som det ofta råder bristande kunskap bland banker angående hur hållbara produkter bör marknadsföras. En empirisk studie tillsammans med en litteraturstudie har legat till grund för utformningen av ett antal rekommendationer. Resultatet av kundundersökningen visar att det finns en utbredd okunnighet på marknaden om dessa produkter, men även att det finns ett relativt stort intresse för dem. Enligt undersökningens resultat är en lämplig målgrupp att rikta marknadsföringen mot högutbildade, yngre män och kvinnor.

  SammanfattningTitel: En jämförelse mellan Handelsbanken och Nordeas belöningssystemSeminariedatum: 2009-06-03Institution: Akademin för hållbar samhälls - och teknikutvecklingKurs: Magisteruppsats i ekonomistyrningFörfattare:  Camilla Nilsson, Mona ZamaniHandledare: Leif Carlssonproblemformulering: Vi har undersökt olika banker för att granska om de har byggt upp sitt belöningssystem på liknande sätt, eller om de skiljer sig åt. En annan viktig aspekt är hur de olika bankerna arbetar aktivt med belöningssystemet. Vad är orsaken till att bankerna har de belöningssystem som de har? Hur vet banken i vilken grad organisationen bör motivera sina anställda med tanke på att alla kan motiveras av olika saker?Syfte:  Syftet med undersökningen var att granska två olika banker och undersöka vad de har för belöningssystem samt hur de arbetar aktivt med det. Vi har valt att granska två av Sverige största banker, Handelsbanken och Nordea.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

?I uppsatsen utreds Adjudication Bond, vilket i Sverige är en ny typ av bankgaranti. För attbedöma denna görs en jämförelse med hur bankgarantier som rättsligt institut förhåller sigtill svensk rätt. Bankgarantier används både i Sverige och internationellt. De utgör säkerhetför ett underliggande avtals riktiga fullgörelse.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation?Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin.Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan.Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stärka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mål att skärpa kapitaltäckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillräckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benämningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förändrades även beräkningen av bankernas kapitaltäckningsgrad. Vid starten av vår uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan två månader tillbaka.

De flesta företag som startas är i behov att kapital. Räcker inte det egna kapitalet till måste entreprenören söka efter externa finansiärer. Banken är inte alltid villig att låna ut pengar till entreprenören på grund av den höga risken att inte få tillbaka sina utlånade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lån på en mindre summa vilket inte alltid är tillräckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vända sig till en affärsängel.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.