Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstå för bankerna på grund av implementeringen av den nya rådgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt där vi genomfört fallstudier på två banker. Vi har valt att använda intervjuer som metod för att få en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstå, både för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundläggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi på rådgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. Därefter genomfördes intervjuer för att få en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstå.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhället, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhället idag i stor omfattning. Debatten är inte ny och harunder en längre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nämns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet är omdiskuterat och det råder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frågor ochoklart vad det innebär.Författarnas syfte med denna studie är att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Författarnaåstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling där både svenska storbanker och en mindre nischbank studeras.Tillvägagångssättet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan användas aven bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Modellen utgår från treansvarsområden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bättre kunna tillfredsställa kunderna och därmed stärka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillämpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men också mycket komplicerad roll. Hon eller han ställs följaktligen inför uppgiften att balansera de krav som organisationen har på vinst och lönsamhet med de finansiella önskemål och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmärksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och påverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett längre perspektiv undergrävs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmännen är medvetna om problemen med påverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och på vilket sätt detta i så fall sker.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till kontanter och betalkort som betalmedel i allmänhet och vid låga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjälp utav en kvantitativ metodansats, då vi ville få en bred förståelse för småföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmänhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förståelsen kring vår studie utgick vi ifrån det positivistiska synsättet, då vi efterstävar kunskap kring händelser som kan mätas. Vi genomförde enkätundersökningar med ett hundratal företagsägare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan påvisa denna med hjälp utav den numeriska informationen vi samlat in.

Bakgrund: Idag finns det i Fastighetsmäklarlagen ett krav på att en fastighetsmäklare ska upprätta en skriftlig beräkning av köparens boendekostnader. Detta krav får endast åsidosättas då köparen uttryckligen avstår sin rätt. Det har upprättats ett förslag till en ny fastighetsmäklarlag i vilket kravet på att upprätta boendekostnadskalkyler tagits bort och ersatts med att mäklaren endast är skyldig att upprätta en boendekostnadskalkyl då köparen efterfrågar en sådan. Mål: Målet med denna rapport är att ge en aktuell bild av vad fastighetsmäklare har för uppfattning om boendekostnadskalkyler idag och huruvida de fördelar som fastighets-mäklarna ser kring boendekostnadskalkyler är anledning nog för att kontinuerligt upprätta dessa även efter att lagkravet försvinner. Metod: Rapporten bygger på en kvantitativ enkätundersökning, fem öppna djupintervjuer med kvalitativ forskningsansats samt litteraturstudier.

Background: Since the coining of the phrase lean production by Womack, Jones and Roos in 1990, this mass production system of Japanese origin has been implemented in a multitude of organizations throughout the world, the results being predominantly positive from a financial point of view. The possibly negative effects of mass production on worker motivation have been discussed since quality of work life became an important political issue in Sweden in the 1970?s. As the popularity of lean service is now increasing, there are still unresolved issues regarding the transferability of a mass production system to the service industry, particularly with regards to the motivation of service employees.Purpose: The purpose of our thesis is to study the lean system of a Swedish bank, SEB Way, from a management- as well as an employee perspective in order to describe how lean may affect the work motivation of service employees.Research procedure: The study is empirically based on observations and interviews on multiple hierarchical levels at SEB. We have conducted a total of 13 interviews with front line employees at SEB, with the central SEB Way team as well as two external lean specialists.Results: The study indicates that SEB Way has little direct influence on the intrinsic work motivation of the SEB front line employees, as work motivation was present prior to the implementation of lean.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till kontanter och betalkort som betalmedel i allmänhet och vid låga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjälp utav en kvantitativ metodansats, då vi ville få en bred förståelse för småföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmänhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förståelsen kring vår studie utgick vi ifrån det positivistiska synsättet, då vi efterstävar kunskap kring händelser som kan mätas. Vi genomförde enkätundersökningar med ett hundratal företagsägare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan påvisa denna med hjälp utav den numeriska informationen vi samlat in. Slutsats: Studiens resultat visade att urvalsgruppens inställning till olika typer utav betalmedel vid lägre köpesummor huvudsakligen var att kontanter var att föredra. En slutsats som går dra utifrån detta resultat är att kortbetalningssystemet grundar sig i en felaktig prissättning vid låga köpesummor där bankerna tar ut en procentuellt hög avgift vid varje korttransaktion.

Problematisering:Bankerna utgör en väsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska använda mer riskkänsliga minimikapitalkrav och innebär att bankerna kan välja mellan olika avancerade modeller för beräkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis på bankernas interna beräkningar och bedömningar vilket kan få konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker påverkas av Basel II och hur densamma kan få konsekvenser i det större sammanhang där banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig främst på en omfattande kvalitativ undersökning.