This essay aims to investigate the affects of interaction between different professions ina municipal project. In the project, professional representatives from the social servicesand schools have collaborated with staff in preschool/school and exchanged knowledgeto improve the work around children with antisocial behavior. It is in this essaysambition to create an understanding of how professional practitioners, with a monopolyon certain knowledge, influences the possibilities and limitations of cooperation in amunicipal project. This is examined through six qualitative interviews with members ofan municipal project. By using theories about professionalization, social closure,alliance strategy and social control it is possible to understand how division intoprofessions creates opportunities and limitations of interaction exchange incollaborative projects.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika Samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas Samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Det sker idag daglig samverkan mellan räddningstjänster och SOS Alarm i trafikrum på SOS-centralerna. Brandbefäl med ansvar för larm och ledning, ofta kallad systemledning, samverkar med SOS-operatörer under pågående räddningsinsatser. Denna samverkan har byggts upp med skillnader i arbets- och ansvarsfördelning mellan organisationerna. Syftet med rapporten var att kartlägga de Samverkansformer och arbetssätt som tillämpas mellan räddningstjänst och SOS Alarm i trafikrum. Syftet var även att SOS Alarm skall få ta del av räddningstjänstens synpunkter och erfarenheter för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla Samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås.Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande.

Sverige har med sina åtaganden inom EU Battle Groups tagit ansvar för en militär verksamhet som kräver storamått av rörlighet med snabb insatstid. Troliga konflikthärdar kommer inom en överskådlig tid att uppstå långtifrån Skandinaven vilket kräver planering och snabba transporter med stor kapacitet samt lång räckvidd. Enallvarlig kapacitetsbrist i en svensk Battle Group utgörs av bristen på nationella resurser för strategiskatransporter. Avsaknaden av egna militära strategiska transportresurser gör att behovet av civila aktörer och nyagemensamma Samverkansformer inom kommunikationstjänsten aktualiseras.Uppsatsens syfte är att analysera hur EU Battle Groups insatstid påverkar transporterna och desstransportförberedelser.Metodmässigt bygger uppsatsen på ett antal frågeställningar vars svar söks genom litteraturstudier ochkvalitativa intervjuer. Den teoriansats som ligger till grund för denna uppsats är systemteorin vilken i sin turhar kompletterats med System Dynamics och dess systemformalisering av materielflöden.Resultat visar på att EU BG med nuvarande resurser inte kan hålla uppsatta tidskrav men med bättreförberedelser kan transporterna påskyndas.

Syftet med denna studie är ta reda på vad föräldrasamarbete innebär för några verksamma pedagoger och på vilket sätt de skapar möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i fråga föräldrastödsprogram och i så fall på vilket sätt? Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollärare och en barnskötare söktes svar på frågeställningarna som ligger till grund för denna studie. Studien visar på en rad olika resultat kring vad föräldrasamverkan innebär och vad som ingår i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbeta med olika Samverkansformer för att de ska kunna nå ut med information som rör verksamheten till alla föräldrar, detta för att skapa möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsättningar föräldrarna har. Pedagogerna talar om ansvaret som vilar på dem när det gäller information kring lärande och utveckling, men även om ett ökat ansvar som innebär det sociala där det handlar om barnens livskunskap, alltså det sociala samspelet med andra barn, föräldrar och personal, som ständigt sker i barnens omgivning.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på Samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.

The purpose of this study is to get the cadastral procedure for condominiums to become more affordable. The aims of the study is to examine how the number of condominiums, the number of joint facilities and the number of joint property units that are formed in a condominium cadastral procedure in Sweden influences the cadastral procedure cost. To get an overall perspective the study also explores how the chosen forms of co-operation have worked out in association management.A condominium is a type of three-dimensional property unit, which may only contain one residence.  This form of property formation has been allowed in Sweden since 1 May 2009.  At the end of 2014 less than 1000 condominiums had been formed despite the legislator?s expectations for 3000-5000 condominiums a year. The property unit can have access to necessary facilities, not available within the property boundaries, by establishing joint facilities or form joint property units.

Följande studie har utgått ifrån ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhället utifrån det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och där hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen används som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara på frågor om på vilket sätt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och på vilket sätt bruksandan främjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som präglas av de normer och värderingar som etablerats över generationer och som på olika sätt ännu lever kvar i de brukssamhällen som finns runt om i Sverige. Bruket har i många samhällen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av många ansetts som en trygghet, i form av närhet, men också som möjlighet till sysselsättning och som inkomstkälla.Bruksandan visar på skarpa gränsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen.

Byggbranschen är, jämför med andra branscher konservativ. Förändringar, förbättringar och effektivisering sker men inte i den utsträckning och takt det borde. Under mitten av 1980-talet utvecklades en ny samarbetsform i USA och Storbritannien, som kom att kallas för Partnering.Vårt huvudsyfte med denna rapport är att se hur tillämpning av samarbetsformen partnering är inom småhusprojekt. Partnering är ett begrepp som används där man har gemensamma mål, öppenhet med öppna böcker och stor tillit för byggherrens bästa. Att försöka definiera partnering i Sverige har inte varit angeläget eftersom stora variationer i arbetssätt gjorts till respektive projekt.

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som står utanför arbetsmarkanden lättare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utsträckning en riskgrupp i samhället och detta kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan i ett land som Sverige. Utifrån detta är det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik på allvar och förebygger den i den mån som är möjligt. Ett antal projekt har utifrån denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjälpa dessa unga att främst komma ut på arbetsmarkanden, men att även reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt är ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens län.

Detta examensarbetes utförs på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Norr och det syftar till att sätta sig in i yrkesarbetarnas situation och ta reda på vad som motiverar dem att vara lojala och stanna hos en arbetsgivare. Skanska har som mål att under de närmsta åren skapa en basnivå av yrkesarbetare som knyts närmare företaget. Fördelarna med detta är flera: anställningstryggheten ökar, organisationen blir effektivare, förutsättningarna för dialog och delaktighet växer och dessutom ökar möjligheten till utveckling och utbildning. För att uppfylla syftet har litteratur inom aktuella områden studerats och sedan har den informationen kompletterats med samtal och intervjuer med representanter från inblandade aktörer. Slutligen har cirka 30 yrkesarbetare intervjuats om hur de ser på sin arbetssituation och lojalitet.