Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka Samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade Samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka Samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma.

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt.

Det här examensarbetet beskriver konceptet partnering i ett förhållande mellan en beställare och en utförare i byggbranschen. Det är initierat av Banverket och är en del av projektet ?Avtalsformer för drift och underhåll av järnvägar?. Vidare presenteras en modell för partneringprocessen omfattande drift och underhåll av järnvägsanläggningar. Partnering är en samverkansform där parterna arbetar mot gemensamt framtagna mål för att uppnå en hög total kvalitet och kostnadseffektivitet i projektet.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina Samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina Samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa Samverkansformer.

Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och då framförallt mellan pedagoger och föräldrar i ett framtidsperspektiv. Det är hos dagens föräldrar och pedagoger som det hela börjar och därför är det viktigt att få deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att få insikt i hur det ser ut får vi också en chans att få upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vår framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella föräldramötet? så som det är utformat idag? Syftet med denna undersökning är sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla föräldrasamverkan vidare.

Syftet med arbetet är att kartlägga och ta reda på vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvårigheter. Med hjälp av enkäter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi få en klar bild av de faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod på individnivå, vad som styr hur specialpedagogen arbetar på gruppnivå samt vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Dessutom vill vi ta reda på vilka Samverkansformer det finns mellan dessa nivåer. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt de inlärningsteorier vi tror kan vara giltiga för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras på samma sätt som i svenskämnet i de lägre årskurserna.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa Samverkansformer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rättsväsendet när det gäller brottsofferfrågor. Metoden vi har använt oss av är traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har även deltagit i seminarium angående stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjänstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstå vid eventuella insatser för brottsoffer.