Yrkesarbetarnas lojalitet
Detta examensarbetes utförs på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Norr och det syftar till att sätta sig in i yrkesarbetarnas situation och ta reda på vad som motiverar dem att vara lojala och stanna hos en arbetsgivare. Skanska har som mål att under de närmsta åren skapa en basnivå av yrkesarbetare som knyts närmare företaget. Fördelarna med detta är flera: anställningstryggheten ökar, organisationen blir effektivare, förutsättningarna för dialog och delaktighet växer och dessutom ökar möjligheten till utveckling och utbildning. För att uppfylla syftet har litteratur inom aktuella områden studerats och sedan har den informationen kompletterats med samtal och intervjuer med representanter från inblandade aktörer. Slutligen har cirka 30 yrkesarbetare intervjuats om hur de ser på sin arbetssituation och lojalitet. Vid sammanfattning och analys av intervjuresultaten framkom att det i dagsläget främst är arbetslaget och den närmsta arbetsledningen som man känner sig lojal till. Det finns dock ett antal åtgärder att ta till för att öka lojaliteten till hela företaget. Anledningen till att yrkesarbetarna känner lojalitet till arbetslaget och den närmsta arbetsledningen är att det finns en daglig relation dem emellan. Till de högre tjänstemännen saknas däremot oftast denna relation och då blir det svårare att kunna känna lojalitet och identifiera sig med hela företaget. Genom att utöka samvaron mellan yrkesarbetare och högre tjänstemän kan dock en viss relation skapas som ökar lojaliteten. Den andra rekommenderade åtgärden behandlar anställningsformen. En klar majoritet av de intervjuade yrkesarbetarna anser att anställningstryggheten på något sätt måste förbättras. Tillsvidareanställningen som infördes 1989 fick inte det förväntade resultatet utan många upplever en större otrygghet och sämre påverkansmöjlighet nu. Detta område arbetar Skanska redan aktivt med i form av skapandet av en stabil basnivå av yrkesarbetare. Dessutom önskar sig yrkesarbetarna mer information, både om det projekt de arbetar med och andra projekt i närområdet, för att på så vis kunna få en bättre helhetsbild av företaget. Förutom informationen kan också öppenheten på arbetsplatserna bli bättre, så att yrkesarbetarna bland annat får ta del av hur projektet ligger till tidsmässigt och ekonomiskt. Även känsliga frågor, till exempel uppsägningar, borde kunna behandlas på att mer öppet, rakt och ärligt sätt anser de intervjuade personerna. Dessa åsikter är till största delen gemensamma för samtliga intervjupersoner och inga större skillnader mellan olika grupper förekommer när resultaten analyseras utifrån åldersfördelning, familjeförhållande eller anställningshistoria. Möjligen syns en svag tendens att de som ofta byter arbetsgivare prioriterar sin familj och lönen högre än de övriga grupperna. Förutom de åtgärder som redan nämnts finns flera övriga förbättringsområden. Byggbranschen lever dock under speciella förhållanden som till viss del gör förbättringsarbetet svårt, till exempel det faktum att arbetsplatser, arbetstillfällen och arbetsgivare ständigt skiftar. En mycket viktig lärdom, från bland annat pappersbranschen, är dock att de inblandade parterna måste finna sunda samverkansformer så att den energi som läggs ner verkligen kommer branschen till nytta. Om de inte lär sig att samarbeta blir det svårt att klara sig i den ökade konkurrensen och i framtidens samhälle. För att utveckla denna studie och gå vidare inom området bör kompletterande studier genomföras i både högkonjunktur och i mindre företag. Dessutom behövs mer forskning för att ta fram en ny anställningsform och bättre samarbetsformer mellan facket och arbetsgivarna.