Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan känner sig utanför ellermobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligareett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapaett språkförbud som passar in på en skola för alla. För attuppnå syftet används en kvantitativ metod, i form avenkäter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer än ett språk använder det i skolan och att deandra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Detvisar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakänna sig utanför på grund av detta problem.

Tematisk undervisning och temaarbete innebär att olika skolämnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lärandet har funnitssedan lång tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta särskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att många lärare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist på tid för planeringen och genomförande försvårar. Likaså att det kräver mycket arbeterunt omkring för att få det att fungera. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne i skolan somberör många olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv även syns i många andra avskolans ämnen.Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 7-9 ställer sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda på detta valde vi att intervjua åtta lärare och två lärarstudenter på olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men också att genomförandet avarbetssättet begränsas av olika faktorer däribland tid.Slutsatsen av studien är att intresset finns men okunskap om andra ämnens innehåll och tid tillplanering gör att detta sällan genomförs trots att många lärare har en ambition om attundervisa i tema..

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer.

Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i 5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna. Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp.

Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till alla grundskollärare som arbetar på samma skola.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av särskilt stöd i förskola/skola/särskola..

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur pedagoger talar om elever i behov av särskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av särskilt stöd gav oss en djupare förståelse för hur det ser ut i praktiken. Utgångspunkten togs i läroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. Där var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika skäl har svårigheter att nå målen för utbildningen. Vår studie gjordes i x kommun där också de utbildningspolitiska målen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev måste mötas utifrån sina egna förutsättningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lärandeprocessen och elevens utveckling måste följas upp för att tillförsäkra alla elever de kunskaper de har rätt till.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ?framgångsrik? skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..