Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Detta Àr en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gÀllande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det sÄ kallade samrÄdet. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillÀmpats Àr sociologiska teorier om professioner och grÀnsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrÄdet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spÀnningar mellan dem.

The intension of this study is to investigate the interaction between teachers and social workers in two diffrent countys. The study is focused on how teachers act upon suspicions when there are children at risk and what kind of support the teacher gets from social workers. Another importent question is if the teachers know what kind of rules regarding to confidentiality and if it would be better for the pupils if there were no confidentiality.To get answers to my questions, i have interviewed teachers and social workers in both countys.In this study I assume that the power has three dimensions and that there are four levels of interaction.Due to the law about confidentiality the social worker has the power over the teachers. Because the law about confidentiality it is difficult for teachers and social workers to interact.If the teacher want help from social services, she or he must call the social worker because the social worker will not call the teacher. If the social worker want to help the teacher and give her advice, the social worker can do that without breaking confidentiality.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlÀgga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sÀtter barnperspektivet i centrum för att ta reda pÄ om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och Àven Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lÀrande, utveckling och vÀlbefinnande pÄ fritidshem. Vi utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn fÄr ut av kulturaktiviteter? Undersökningen bestÄr mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet bestÄr av information frÄn elva informanter varav fyra fritidspedagoger, tvÄ rektorer, en kulturutvecklare pÄ grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare pÄ kulturförvaltningen och tre kulturarbetare pÄ olika kulturinstitutioner i Malmö.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nÄ upp till skolans olika mÄl; kunskapsmÄl och sociala mÄl. Vad vi blev extra nyfikna pÄ var om de olika mÄlen har samma prioritering. Studien syftar Àven till att undersöka hur viktigt det Àr att samarbetet mellan resursskola, hemskola och förÀldrarna fungerar. För att genomföra studien sÄ valde vi att utföra intervjuer med en lÀrare, en specialpedagog och omrÄdeschefen som alla Àr kopplade till den hÀr resursskolan. Empirin frÄn intervjuerna har vi sammanstÀllt i en resultatdel utifrÄn tre teman; skolans mÄl, miljöer för lÀrande och samverkan/relationer.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, sett ur ett lÀrarperspektiv. I vÄr studie utgÄr vi frÄn pedagogers egna erfarenheter och deras syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsÀttningar för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa, i dagens skola. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, dÀr alla arbetade som pedagoger i idrott och hÀlsa. Vidare utfördes studien pÄ tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien Àr inte att upplysa om vikten av Àmnet, utan att gÄ in pÄ djupet kring villkoren för att utöva idrott och hÀlsa i skolan.   Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hÀlsa ser olika ut beroende pÄ vilka förutsÀttningar som varje enskild skola har.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie ta reda pÄ om det finns nÄgra samband mellan elevers upplevda pÄverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda pÄverkansmöjlighet i samhÀllet. Detta görs genom att besvara frÄgor om eleverna upplever att de kan pÄverka skolan respektive samhÀllet samt om man kan se en koppling mellan dessa tvÄ och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med gymnasieelever pÄ högskoleförberedande program Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att pÄverka i skolan och i samhÀllet. Dock kan man generellt sÀga att de som upplever att de kan pÄverka pÄ sin skola ocksÄ upplever att de kan pÄverka i samhÀllet, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan pÄverka.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

There are many kinds of joint operations and combinations of combined arms. This thesis puts its focus on Close Air Support, CAS. Throughout history there have been several cases of success, regarding these kinds of operations, but also failure. Much can be taught from organizational behaviour studies, applied on these military organisations in their cooperation with each other. The purpose of this thesis is to analyze the cooperation between the Swedish army and air force to determine the functionality of their process.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It?s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention.

En utmaning för dagens organisationer Àr att flexibelt kunna Àndra sina tjÀnster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att anvÀnda IT som möjliggörare Àr ett sÀtt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att tvÄ eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mÄl. Interkommunalt samarbete frÀmjas ekonomiskt av staten och EU.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.