Vi har för avsikt att ta reda pÄ vilka polisen samverkar med nÀr det gÀller vÀgrÄn och lite om hur denna samverkan gÄr till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i vÀstra Götaland och deras lÀnsorder för 2004, som innehÄller sÀrskilda ÄtgÀrder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i VÀstra Götaland, skall man beivra vÀgrÄn och grova stölder frÀmst genom brottsförebyggande ÄtgÀrder i samarbete med externa aktörer. LÀnsordern innefattar Àven operativa ÄtgÀrder. I denna studie sÄ har vi Àven anvÀnt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgÄr frÄn att för att brott ska kunna begÄs sÄ mÄste det finnas tre element nÀmligen en motiverad gÀrningsman, avsaknad av kapabla vÀktare samt lÀmpligt objekt.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att pÄverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan Àven förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevÀrda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll pÄ företagets lönsamhet. I strÀvan efter att nÄ ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter pÄverkas utifrÄn hanteringen av WCM.Metod: Studien bestÄr av en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det frÀmsta motivet för att genomföra WCM. Det framgÄr ocksÄ att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet Àr centraliserade och det Àr sÀllsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Detta Àr en rapport dÀr arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte Àr att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som Àr: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, dÄ samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, Àr en del av förskollÀrares uppdrag.

Interkulturalism och dagens skola.

UtifrÄn lÀroplanen strÀvar förskolan efter ett vÀl fungerade samarbete med förÀldrarna genom att visa respekt och ha bra relationer till barnens familjer. Syftet med examensarbetet Àr att lyfta fram betydelsen av "förÀldrarummet" som Àr en verksamhet pÄ SÀtragÄrdens förskola, för att underlÀtta integrationen av invandrarförÀldrar och att samverka med dem. Metoden Àr att intervjua tvÄ förÀldrar, en personal och förÀldrarums ansvariga pÄ SÀtragÄrdens förskola samt att observera hur arbetar förÀldrarummet. Med hjÀlp av mjukvara Complador skapades ett strateginÀt som visade förÀldrarummets aktiviteter och strategier. Resultat visar att förÀldrarummet har en stor betydelse för att invandrarförÀldrar blir integrerade och delaktiga i förskolans arbete..

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad specialpedagogen har för roll dÄ hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förvÀntningar som finns pÄ specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen kÀnner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vÄrdnadshavare.

Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

Syftet med denna uppsats Ă€r att försöka ta reda pĂ„ hur andrasprĂ„kselever pĂ„ den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gĂ€llande Svenska som andrasprĂ„k, Ă€mnes- och modersmĂ„lsundervisning och vilka faktorer som Ă€r viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie pĂ„ skolan dĂ€r jag har intervjuat fyra andrasprĂ„kselever. I mitt arbete har jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad innebĂ€r, för andrasprĂ„kseleverna, en vĂ€l fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andrasprĂ„kseleverna att de fĂ„r möjlighet att utveckla andrasprĂ„ket parallellt med sitt modersmĂ„l? (3) Har förĂ€ldrasamverkan en betydande roll för andrasprĂ„kselevernas skolresultat? (4) Upplever andrasprĂ„kselever i hög utstrĂ€ckning att de fĂ„r förenklade texter och uppgifter av sina lĂ€rare? Hur pĂ„verkar det dem i sĂ„ fall?Resultaten av min studie stĂ€mmer till största del överens med tidigare forskning. LikvĂ€rdig, varierad och inspirerande undervisning för sĂ„vĂ€l första- som andrasprĂ„kselever, god samverkan mellan olika pedagoger pĂ„ skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man Ă€r betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Med utgÄngspunkt ifrÄn en specifik hÀndelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hÀmtat ur Socialstyrelsens rapporter, Àr syftet med studien att lyfta fram hur anstÀllda genom sin egen erfarenhet inom kommunal Àldreomsorg/hemsjukvÄrd i en kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera pÄ ett mer positivt sÀtt mellan kommun och landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting nÀr det gÀller hemsjukvÄrd, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmÀnnen. Trots detta mÄste organisationer inom offentlig sektor idag samverka pÄ grund av utvecklingen i samhÀllet, nÀr det gÀller vÄrd och omsorg. UtifrÄn en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer vÀckts hos anstÀllda pÄ lokal nivÄ i en kommun kring samverkan. Studiens mest framtrÀdande drag Àr att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nÀmns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur pÄverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med lÀraren under skoltid. Undersökningsmetoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer eftersom syftet Àr att fÄ en fördjupad kunskap om informanternas syn pÄ sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets intrÀde i skolan Àr knapp vilket har föranlett denna undersökning.