Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett vÀrdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi stÀllt 3 forskningsfrÄgor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans vÀrdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt? Och sista frÄgan vi stÀllde oss var. Vilket arbetssÀtt anvÀnder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett vÀrdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt med vÀrdegrundsfrÄgorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka civil-militÀr samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie dÀr litteratur av personer verksamma pÄ plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att mÄnga samverkansproblem förekom trots ett genomtÀnkt koncept ochinsatser för att förbÀttra samverkan mellan civila och militÀrer. Vidare framkommer att militÀrer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori anvÀnts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militÀra aktörers kollektiva identiteter, vÀrldsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida gymnasieskolan Àr en skola för allautifrÄn ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus pÄ deprimerade elever,genom en studie av HÀssleholms kommun. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer somtolkats hermeneutiskt dÀr frÄgorna varit fritt formulerade inom fasta frÄgeomrÄden.Materialet har bestÄtt av intervjuer med totalt 18 personer varav tre frÄn sjukvÄrden och15 frÄn gymnasieskolorna samt aktuell forskning pÄ omrÄdet frÄn bÄde det pedagogiskaoch det medicinska forskningsomrÄdet. Undersökningen visar att HÀssleholms kommunsgymnasieskolor inte Àr en skola för alla nÀr det gÀller deprimerade elever. PÄ skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deÄtgÀrder som sÀtts in Àr av exkluderande form dÀr eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lÀmpliga ÄtgÀrder för deprimerade elever i skolan..

Syftet med detta arbete Àr att utforma ett material dÀr matematikundervisningens mÄl och arbetssÀtt tydliggörs för förÀldrarna; detta för att förÀldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och dÀrmed pÄverka sina barn positivt. Vi har pÄ tvÄ skolor i södra Sverige genomfört en enkÀtundersökning med 49 elever i skolÄr 4 och deras förÀldrar. Undersökningen visar att förÀldrar inte Àr insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mÄl och arbetssÀtt samt hur de kan hjÀlpa sina barns matematik-inlÀrning. Denna information vill de ha i form av brev och trÀffar. Vi har utformat ett material för hur informationstrÀff och ?brev kan lÀggas upp och vad de kan innehÄlla.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

 De senaste Ären kan vi se ett ökat intresse för lÀrande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar mÄnga forskare och beslutsfattare Àr en vÀsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer Àr vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmÄga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige Àr smÄföretag (www.scb.se). SmÄföretag och entreprenörer ses som sÀrskilt viktiga för sysselsÀttning och tillvÀxt i nÀringslivet.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lÀrares förhÄllningssÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av sÀrskilt stöd, förhÄllningssÀtt och samverkan. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fem lÀrare i förskola och fem lÀrare i förskoleklass. Resultaten pekar pÄ att bÄde lÀrare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av sÀrskilt stöd. LÀrare i förskoleklassen sÀger ocksÄ att barn som inte nÄr mÄlen Àr i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.

Studiens syfte Àr att visa hur och pÄ vilket sÀtt tvÄ förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergÄng. Delsyftet Àr att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sÀtt att samverka kring övergÄngar. Studien besvarar följande frÄgor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? PÄ vilket sÀtt förbereds barnen inför övergÄngen mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som anvÀnds i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och har tagit hÀnsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gÄng. Studien bestÄr av intervjuer med tvÄ förskollÀrare som arbetar i förskolan och tre förskollÀrare som arbetar i förskoleklass, en observation av en ÄtertrÀff i en förskola och Àven skriftliga dokument insamlade frÄn förskolorna, i form av samverkansplaner.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjÀnsten, polismyndigheten och Äklagarmyndigheten fungerade gÀllande arbetet med unga lagövertrÀdare. Uppsatsens utgÄngspunkt var utifrÄn en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förstÄelse i Àmnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, Àven om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bÀttre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister.