Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

VÄld i parrelationer Àr ett globalt hÀlsoproblem. MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett av de största hoten mot kvinnors liv och hÀlsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsÀttas för vÄld, ligger pÄ staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjÀnst och polismyndigheten Àr lagstadgat och en viktig komponent i ett hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att skapa en trygg och sÀker miljö för utsatta kvinnor.Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förstÄelsen för socialtjÀnstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrÄgor. Fokus lÄg frÀmst pÄ vad som pÄverkar samverkansarbetet.

Abstract Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools.The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime.My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction?The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation.The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas Äsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohÀlsa, samverkan, psykiatri, socialtjÀnst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vÄrt samhÀlle lider Àven av psykisk ohÀlsa.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

InfÀrgning Àr en form av Àmnesintegrering och avser samverkan mellan kÀrnÀmnet och karaktÀrsÀmnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infÀrgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna sÄg lÀrarna att eleverna fÄr en helhets syn och ökad motivation. De hinder lÀrarna upplever Àr tidsbrist och relevanta lÀromedel. LÀrarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Samarbetet mellan skola och hem Àr ett stÀndigt Äterkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pÄgÄr i media, mellan pedagoger och förÀldrar. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur lÀrarna samarbetar med förÀldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda pÄ det gjorde jag en fokusgruppintervju med lÀrarna i Ärskurs 5 i en skola belÀgen i en mellanstor ort.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna arbetar med olika samarbetsformer för att fÄ förÀldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lÀrarna utgör framstÀllningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjÀlp av de tvÄ dokumenten genomför lÀrarna  utvecklingssamtal och förÀldramöten.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration.

I vÄrt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville Àven göra en jÀmförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, nÀr det gÀller den fysiska aktiviteten, skiljer sig Ät mellan de olika Äldrarna. Vi har anvÀnt oss av observationer och enkÀter i förskolegrupp med barn i Äldern 3-5 Är och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i bÄde förskola och skola. VÄrt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gÀllande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gÀller Àven pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns Àven om den inte alltid Àr organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bÀsta delen av dygnet, den tiden dÄ barnen Àr som piggast, alltsÄ de timmar som barnen Àr i skolverksamhet..

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.