Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.

Undersökningen i denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie. Den bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lÀrare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD Àr en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare Är och dÀrför blivit föremÄl för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar pÄ hur skolsituationen gestaltar sig och bÄda perspektiven kan uppfattas gör ansprÄk pÄ att sitta inne med rÀtta lösningar pÄ problem. Debatten Àr för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att jÀrnvÀgsbranschen Àr prÀglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgrÀnser och otydliga roller med en mÀngd utdragna rÀttsliga tvister mellan bestÀllare och entreprenörer som följd. StÀmningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan jÀrnvÀgsaktörer förekom inte i den mÄn som behövdes, utan aktörerna tÀnkte mest pÄ sin egen verksamhet. En Àndring behövdes.Rapporten Àr begrÀnsad till tre nyckelaktörer med koppling till jÀrnvÀgsunderhÄll: bestÀllare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts pÄ det alltför förekommande avhjÀlpande underhÄllet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syftet med denna studie Àr att belysa vÄrdnadshavares syn pÄ förskoleverksamheten. Min förhoppning Àr att genom detta bidra till en ökad förstÄelse för förskolebarnens vÄrdnadshavare och dÀrmed frÀmja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nÄ syftet och fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes inslag av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkÀt och intervjuer. I webbenkÀten som frÀmst rörde vÄrdnadshavares attityder till förskolans lÀroplan deltog 71 vÄrdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som frÀmst fokuserade pÄ samverkan, erfarenheter och lÀroplan intervjuades tvÄ vÄrdnadshavare. Svaren frÄn webbenkÀt och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar pÄ att det rÄdde skiftande attityder till lÀroplanen och dess mÄl, dÀr lÀroplanskategorier som normer och vÀrden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder Àn barns utveckling och lÀrande.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan pÄverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys med stöd i Honneths erkÀnnandeteori och tidigare forskning. Resultatet pÄvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta pÄverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

PÄ den svenska landsbygden har det en gÄng funnit stora arealer av öppna marker sÄ som naturbetesmarker, men under de senaste Ärtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att ÄterfÄ det landskap som en stor del av vÄr flora och fauna faktiskt Àr beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersÀttningar frÄn EU Med hjÀlp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fÄtt medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger pÄ heter Projekt mÄngfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet Àr landsbygdsenheten, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland. Idén med projektet Àr att myndigheter som lÀnsstyrelsen ska stötta grupper som Àr intresserade av att göra nÄgon förÀndring pÄ sina marker. Det Àr i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det Àr deras personliga erfarenheter och framtidstro som Àr grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka effekter som Projekt mÄngfaldig samverkan har gett. Studien bygger pÄ djupintervjuer med informanter frÄn tvÄ olika grupper inom projekt mÄngfaldig samverkan.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lÀrares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkÀt som delades ut till lÀrare verksamma pÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lÀrare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vÄr utbildning har vi lÀrt oss att utvÀrdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att frÀmja elevernas utveckling och lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Ofta har vi upplevt att det Àr lÀttare att fÄ syn pÄ sig sjÀlv och sitt arbete nÀr man fÄr ta del av andras presentationer och texter.

Rapportens syfte Àr dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av tvÄ hÀlsoprojekt som baseras pÄ samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hÀlsofrÀmjande arbete. Projektet HÀlsoarbete i samverkan bygger pÄ samverkan mellan olika aktörer i en kommun, frÄn förskola till nÀringsliv, och projektet Idrott och folkhÀlsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lÄng tid och dÀrför Àr det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvÀrderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvÀrderare ocksÄ haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kÀnnedom.Analysen visar att hÀlsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nÄtt mÄnga, inte minst barn och ungdomar.