Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjÀnstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i Äldern 12-16 Är gÀllande droger. Studien Àr begrÀnsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gÀllande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjÀlp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar pÄ flera nivÄer, strukturell-, grupp-, och individnivÄ.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.

För att upprÀtthÄlla vÄrd och omsorgens krav pÄ sÀkra och högkvalitativa verksamheter Àr samarbete mellan professioner en förutsÀttning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssÀtt för bÄde organisationens och brukarens bÀsta. Tidigare studier har dock visat att detta Àr lÄngt ifrÄn oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderomrÄdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrÄn professionsgrÀnser och informella hierarkier.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella pÄ socialtjÀnsten, mödravÄrden och specialistmödravÄrden beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nÀtverket skildras. VÄra frÄgestÀllningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att fÄ dem att upprÀtthÄlla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser pÄ samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har nÀr det gÀller den beskrivna mÄlgruppen. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och genomförd genom Ätta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda mÄlgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd, familjecentral eller specialistmödravÄrd, tvÄ av dem som barnmorskor pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjÀnsten. Teorier om makt har anvÀnts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhÄllandet mellan det professionella nÀtverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmÄlet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmÄl. Det har Àvenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som Àr lugnare och dÀrmed fÄrlÀttare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssÀtt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkÀt med fastasvarsalternativ gÀllande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fÀltsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fÀltsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/ValsÀtra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa omrÄde som samverkan innebÀr. Skapar fÀltsekreterarna nya förutsÀttningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mÄl? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjÀnst och polis Àr beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vÄrt förhÄllningssÀtt angÄende förÀldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har förÀldrasamverkan, olika former samt förutsÀttningar för en fungerande samverkan. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ studie dÀr sex skolor presenteras. Det som diskuteras Àr vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlÀttar vid kontakten med förÀldrarna, former som anvÀnds samt en jÀmförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lÀrarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god förÀldrasamverkan Àr frÀmst för elevernas skull, men mina kÀllor anser att bÄde elever, förÀldrar och skolans personal pÄverkas positivt.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Tanken om den inkluderande skolan har under en lÀngre tid debatterats livligt av forskare frÄn olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats Àr om, och i sÄ fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. MÀrkligt nog har frÄgan om hur en inkluderande skola kan uppnÄs inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. Syftet med den hÀr studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur ?den inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och förÀldrar upplever en skola som strÀvar efter att bli fullstÀndigt inkluderande.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

AbstraktFör att anvÀnda vÄrdresurserna pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt Àr samarbete mellan olika aktörer viktigt. SÀrskilt viktigt blev det i glesbygdsomrÄden dÀr befolkningsunderlaget Àr lÄgt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I NÀrvÄrd Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell dÀr kommun, sjukvÄrd och ambulans Àr integrerad.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvÀmningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvÀmning och Kramfors valdes var pÄ grund av att det Àr intressant att studera samverkan efter en intrÀffad hÀndelse. Dessutom Àr det en hÀndelse som har skett i VÀsternorrland och passade bra att studera pÄ grund av det geografiska lÀget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes dÄ den kan anvÀndas för att förstÄ strukturerna inom krisledningsgruppen.