Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmÀrksamma barn som far illa. Enligt SocialtjÀnstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att ett barn far illa. AnmÀlningsskyldigheten Àr ett livsnödvÀndigt skydd för barnen men trots detta anmÀls det alltför sÀllan och detta beror bland annat pÄ okunskap om anmÀlningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka dÄ det gÀller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i SÀvar rektorsomrÄde för att informera om anmÀlningsskyldigheten.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Bakgrund: LÀxor Àr en stor del av barnens liv som pÄverkar dem sÄvÀl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom lÀxor Àr nÄgot som barnen tar med sig hem berörs Àven deras familjer. Faktorer som vi menar kan pÄverka elevernas utveckling Àr hur arbetet med lÀxor sker i hemmet och förÀldrarnas syn pÄ lÀxor. Vi anser Àven att ett fungerande samspel mellan barn, förÀldrar och skola Àr av stor betydelse för barnets utveckling och att lÀxor till stor del ingÄr i denna samverkan. Vi har dÀrför undersökt fenomenet lÀxor ur ett förÀldraperspektiv.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Plan- och bygglagen reglerar den fysiska planeringen och kontrollen av bebyggelse. Miljöbalken Àr den centrala lagstiftningen inom miljöomrÄdet. Dessa gÀller parallellt och det finns mÄnga situationer dÀr det blir antingen en konflikt eller en samverkan dem emellan. Vid kontakten mellan de bÄda Àr ofta viktiga intressen inblandade, miljö- och samhÀllsintressen, och vid intresseavvÀgningen som innefattas i kontakten fÄr ofta ett av dem stiga Ät sidan för det andra. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera kontaktytorna mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, inom fyra regelomrÄden: hushÄllningsbestÀmmelser, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökvalitetsnormer och hÀnsynsregler.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Det Àr inte lÀtt att sÀtta fingret pÄ vad samverkan innebÀr. Olika teorier sÀger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan Àr gÄr den ut pÄ att tillsammans med nÄgon annan part strÀva efter att tillsammans nÄ ett gemensamt uppsatt mÄl. VÀgen till mÄlet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gÀller mÄlet, ibland Àr mÄlet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnÄ i sin samverkan med motparten.Kommunikation Àr nÄgot som Àr viktigt i samverkan likvÀl som inom ett projekt eller en organisation.

Arbetet mot vÄld i nÀra relation, mÀns vÄld mot kvinnor, har sin utgÄngspunkt i svensk jÀmstÀlldhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för vÄld mot kvinnor beskrivs vÄldet mot kvinnor som ett omfattande samhÀllsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per Är. Det Àr mÄnga myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som Àr inblandade i arbetet med vÄld i nÀra relationer och det krÀvs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur Àldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nÀra och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort pÄ omrÄdet dÀr de tvÄ sfÀrerna samverkar har mestadels utgÄtt ifrÄn antingen ett lÀrarperspektiv eller ett förÀldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv pÄ samverkan mellan dessa sfÀrer Àr, i jÀmförelse med de andra tvÄ nÀmnda perspektiven, sÀllsynt. Studier som Àr gjorda ur ett elevperspektiv visar att nÀr dessa sfÀrer nÀrmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att vÀrna om sin integritet och för att stÀrka sin autonomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjÀnstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i Äldern 12-16 Är gÀllande droger. Studien Àr begrÀnsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gÀllande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjÀlp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar pÄ flera nivÄer, strukturell-, grupp-, och individnivÄ.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good.

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.