I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Syfte och metod: Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar blir bemötta avBUP/sjukvÄrden nÀr de söker hjÀlp dÄ de har ett barn som har nÄgon form avneuropsykiatriska symtom. Jag ville ocksÄ undersöka hur bemötandet och kommunikationenfungerat nÀr en utredning Äterkopplas till förÀldrar, barn och skola. Syftet var ocksÄ attundersöka vad för hjÀlpinsatser förÀldrar och barn erbjuds vid Äterkopplingen och vad avdessa som varit verksamma för familjerna. Insamling av empirin har skett genom, en intervjuav representant frÄn professionen och fyra förÀldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser.Jag har analyserat resultatet med hjÀlp av kommunikationsteorin, kristeori, systemteori samtett pedagogiskt perspektiv. Dessutom har jag anvÀnt mig av tidigare forskning som betonarvikten av socialt stöd frÄn familjen, förÀldrars kÀnsloreaktioner vid barns diagnostisering ochbemötande av dessa samt en studie som har ett liknande syfte som mitt.Resultat och slutsats: Jag har med mina fem intervjuer fÄtt ett uttrycksfullt material som jagvalt att presentera i en narrativ form.

I denna studie fokuseras till stora delar den första lÀseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka lÀslÀror som anvÀnds i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och dÀr intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som anvÀnds vid den första lÀsinlÀrningen. Vi har ocksÄ gjort en historisk tillbakablick, dÀr vi konstaterat att det tidigare inte lades nÄgon som helst vikt vid sjÀlva lÀsinlÀrningen vid lÀsningen. Idag lÀggs dÀremot tyngdpunkten vid att lÀra barn lÀsa, men det material som anvÀnds ser olika ut pÄ olika skolor. Det vi kommit fram till efter vÄra litteraturstudier Àr, att den kulturella bakgrunden Àr av stor betydelse för barns lÀsutveckling.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att pÄverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan Àven förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevÀrda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll pÄ företagets lönsamhet. I strÀvan efter att nÄ ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter pÄverkas utifrÄn hanteringen av WCM.Metod: Studien bestÄr av en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det frÀmsta motivet för att genomföra WCM. Det framgÄr ocksÄ att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet Àr centraliserade och det Àr sÀllsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

En ny skola för Ärskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan Àr delvis riven pÄ grund av de fukt- och mögelskador som upptÀckts. Mitt projekt Àr en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma bÄde mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lÀrare och övrig personal. Det Àr en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essÀn 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young pÄverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Denna C-uppsats syfte Àr att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjÀnst, frivÄrd, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vÄrdcentraler, i LuleÄ kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten Àr att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig pÄ tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.