Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse nÀr det gÀller att skapa trygghet och minska brott. I en enkÀtundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmÀssigt utvalda lÄg- och mellanstadieskolor. PÄ frÄgan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste Ären svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur samverkan ser ut mellan polis och skola i GÀvle.

Denna uppsats handlade om vilken instÀllning lÀrarna hade till lek samt att se hur leken anvÀnds i samverkan mellan förskoleklassen och Är ett. I vÄr bakgrund i arbetet har vi anvÀnt oss av forskningslitteratur som behandlat samverkan och lek i skolan. Vi anvÀnde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika lÀrares instÀllning till lek och hur leken anvÀndes i samverkan. VÄr undersökning visade att leken i samverkan anvÀndes till stor del för att skapa en gemenskap bland barnen. I skola A anvÀndes leken i samverkan Àven som ett lÀrande dÀr barnen sjÀlva fick undersöka och experimentera med olika material.

Om samverkan mellan förskola och skola.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

I det hÀr examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrÄn nÀringslivet. Syftet med studien Àr att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behÄllningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslÀrare frÄn byggprogrammet och tre personalsamordnare frÄn byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrÄgade intervjupersonerna kan visa pÄ att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag Àr under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer Àven att den största orsaken till att det inte existerar nÄgon samverkan idag Àr pÄ grund av ekonomiska resurser..

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som anvÀnds.Syftet med arbetet Àr att undersöka detta Àmne utifrÄn förÀldrarnas perspektiv för att belysa Àmnet frÄn en annorlunda synvinkel. Meningen med detta Àr att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om förÀldrarnas Äsikter för att effektivisera och öka kvaliteten pÄ sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör Àmnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehÄller intervjuer med förÀldrar. Detta leder fram till de resultat som krÀvs för att uppfylla syftet. Resultaten visar pÄ förÀldrarnas Äsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemÄl som förÀldrarna presenterar..

ÖvergĂ„ngen mellan förskola och förskoleklass Ă€r nĂ„got som de flesta barn kommer att fĂ„ uppleva. Det Ă€r förskollĂ€rarnas och förskoleklasslĂ€rarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergĂ„ngen för att skapa goda förutsĂ€ttningar för barnens lĂ€rande och utveckling. Studiens syfte Ă€r att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur samverkar förskolan och skolan i överlĂ€mnandet ur ett lĂ€rarperspektiv? Hur ser förskollĂ€rarna och förskoleklasslĂ€rarna pĂ„ sekretessen vid övergĂ„ngen? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lĂ€rarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrĂ„n en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollĂ€rare och förskoleklasslĂ€rare.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och undersöka hur samverkan fungerar, vad det Àr och varför samverkan mellan pedagoger inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är utförs. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan. UtifrÄn litteraturstudien utformades en enkÀt som skickades ut till 64 pedagoger och 15 rektorer i SkellefteÄ kommun, av dessa utskick fick vi svar frÄn 20 pedagoger och 5 rektorer. Undersökningens resultat visade att lÄngt ifrÄn alla verksamheter anvÀnder sig av samverkan och att Ànnu fler inte utvÀrderar den. Vi fann dock att de som anvÀnder sig av samverkan ser en stor nytta i arbetet genom att det tillför nya kunskaper och tankar.

Med beaktande av den betydelse som den praktiska kunskapen har och den vikt man lÀgger vid den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv har följande studie gjorts. Inom det nationella Hotell- och restaurangprogrammet Àr yrkesÀmnena till stor del förlagda pÄ det som benÀmns APU-tid (arbetsplatsförlagd utbildningstid). Det har genomförts ett antal intervjuer med yrkeslÀrare och APU-handledare i syfte att ta reda pÄ hur bedömningen utförs av elevernas insats under deras APU. Det har ocksÄ undersökts hur den samverkan som sker mellan skolor och handledare pÄ APU-platserna fungerar..

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). ÖvergĂ„ng mellan förskola och skola? Pedagoger berĂ€ttar om arbetssĂ€tt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LĂ€rarutbildning Detta examensarbete handlar om överlĂ€mning av barn frĂ„n förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hĂ€nsyn bĂ„de till lĂ€roplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka förvÀntningar och erfarenheter förÀldrarna har gÀllande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett förÀldraperspektiv sÄ vill vi skapa en förstÄelse för hur förÀldrar tÀnker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frÄgor som undersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur upplever förÀldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser förÀldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser förÀldrarna att de har i barnens skolgÄng??, ?Upplever förÀldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen Àr ett utskick av enkÀter till ca 60 barns förÀldrar pÄ tre olika skolor i sydvÀstra SkÄne.