AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lÀrosÀten ska samverka och informera om sin verksamhet. NÄgot som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. VÄr ambition med vÄr uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning se hur fyra lÀrosÀten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhÀllet. De undersökta lÀrosÀtena Àr; Lunds Universitet, Malmö Högskola, VÀxjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att beskriva och undersöka hur sjukhuskuratorn upplever sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin. Vi vill vidare beskriva och undersöka vilken betydelse sjukhuskuratorn upplever att det psykosociala arbetet har i teamarbetet inom hÀlso- och sjukvÄrden. I syftet ingÄr ocksÄ att beskriva och undersöka vilka faktorer som befrÀmjar respektive förhindrar samverkan enligt kuratorerna som ingÄr i ett team inom hÀlso- och sjukvÄrd.1. Hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin?2.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade fÄ svar pÄ hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser pÄ detta. Vi undersökte ocksÄ hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. VÄr metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats dÀr vi genom enkÀtfrÄgor, till sÄvÀl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fÄtt svar pÄ frÄgestÀllningarna betrÀffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren frÄn respondenterna ger en samstÀmmig bild av att det fungerar mycket bra.

StÀder och regioner runt om i vÀrlden konkurrerar stÀndigt med varandra i strÀvan efter ett gemensamt mÄl; en ökad tillvÀxt. För att nÄ mÄlet mÄste platserna bÄde attrahera resurser utifrÄn och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillvÀxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprÄng gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedlÀggningar och sociala problem. PiteÄ Àr en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ vad PiteÄs kommun och nÀringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnÀring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svĂ„rt att definiera vad deras kompetens innehĂ„ller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att beskriva vad de inte Ă€r, till exempel inte lĂ€rare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lĂ€rare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som pĂ„verkar hur samverkan tar form Ă€r hur lĂ€rare och fritidspedagoger ser pĂ„ varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur grundskollĂ€rare, som undervisar i Ă„rskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vĂ„r studie valt att anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur mĂ€nniskor uppfattar ett visst fenomen.

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okÀnt tillstÄnd men ansÄgs ÀndÄ vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har pÄtrÀffats i nÄgot annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillstÄndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillstÄndet inte kan förklaras med nÄgon bakomliggande somatisk sjukdom, och att förÀldramanipulation av barnen inte kunnat pÄvisas utan att fenomenet krÀver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hÀnsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera pÄ förÀldrastöd eftersom förÀldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mÄende. Syftet med studien Àr dels att belysa hur kunskapslÀget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens uppfattning om risker för undernÀring och preventivt arbete hos personer 70 Är och Àldre, pÄ olika vÄrdnivÄer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vÄrdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor frÄn en medicinavdelning, tvÄ sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut frÄn en hÀlsocentral samt tvÄ sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast frÄn ett Àldreboende inom en kommun. Intervjuer anvÀndes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och bildade kategorierna TillstÄnd som utgör en risk för undernÀring, SÀkerstÀlla nÀringsintaget, Ett strukturerat arbetssÀtt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernÀring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsÀttning samt förlorad uppfattning om vikten.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan Àven med barnens förÀldrar. Relationen mellan pedagoger och förÀldrar Àr dÀrför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för förÀldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och förÀldrar i förskolan. Jag vill granska frÄn bÄda parters synvinkel hur de upplever förÀldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra förÀldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och förÀldrar i förskolan. Samtliga förÀldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger pÄ trygghet och respekt för varandra.

Abstract Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools.The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime.My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction?The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation.The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories.

Syftet med den hÀr studien Àr att, med utgÄngspunkt i vÄra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan anvÀndas för att uppnÄ organisk tillvÀxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta rÄd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillvÀxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tvÄ koncerner, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. DÄ fÄ studier tidigare gjorts kring organiskt tillvÀxt i koncerner Àr studien gjord utifrÄn en abduktiv ansats med vÀxelvis insamlande av data och relevanta teorier frÄn flera olika forskningsomrÄden. En teoretisk syntes har dÀrefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

En utmaning för dagens organisationer Àr att flexibelt kunna Àndra sina tjÀnster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att anvÀnda IT som möjliggörare Àr ett sÀtt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att tvÄ eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mÄl. Interkommunalt samarbete frÀmjas ekonomiskt av staten och EU.

Regional identitet Àr ett begrepp som ofta nyttjas dÄ man talar om regioner som sociala och politiska rum. Det Àr dock svÄrt att definiera vad identiteten egentligen bestÄr av och hur den pÄverkar mÀnniskans handlingar. Den regionala identiteten kan exempelvis ta sitt uttryck i lokalbefolkningens instÀllning och attityd gentemot turism. Detta har i viss utstrÀckning betydelse för resmÄlets framgÄng samt för relationerna mellan de lokala aktörerna. FörestÀllningarna kring regional identitet prÀglar sÄledes turismen och destinationens turistföretagare.