Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna..

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Uppsatsen har inriktats på att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser när det gäller vilka förutsättningar och hinder det finns mellan förskollärare och lärare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts är hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma närmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem är ouppnåbara. Studien visar att förskollärarna och grundskollärarna i grundskolan har svårt att närma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnås måste de förutsättningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren måste övervinnas.Studien visar även att både pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgång till alla vuxna och att de får en mjukare övergång från förskolan till grundskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet.

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ?bärande broar? d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hälsa och samhälle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux.

Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse..

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 med syftet att förbättra de långvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien är att genom lärande få en fördjupad förståelse för hur samverkan sker kring människor med psykiska funktionshinder.Studien är genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person från varje organisation intervjuades.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

I syfte att förbättra elevernas attityd till ämnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktärsämnena på programmet. Därefter har vi gjort jämförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.