Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn tre ledarstilar; 1. AuktoritÀr, 2. Demokratisk samt 3. Samordnande, undersöka vilken av dessa ledarstilar som ambulans- och polispersonal anser Àr mer gynnsamma vid olika situationer dÀr de olika organisationerna kan betraktas ha olika stor kompetens. Författaren till denna studie har dÀrför valt tre typer av olyckor:1.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

Utvecklingsförslag hur man kan lyfta turismutbildningen i norra BohuslÀn..

The construction industry has been heavily criticized in the past few years for its development of productivity compared to the manufacturing industry. In 2009 the Social Care Center developed a report that treated och criticized different errors within the construction industry. For instance competence, construction errors and performance had showned bad results which had to be improved. A common sentence within the building industry is that ?every project is unique?. Today it?s common for a construction company to have costs for material and services which exceeds two-thirds of the total cost.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har nÄgot betydelse för elevens lÀrande och vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmÄlsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i tvÄ modersmÄlsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmÄlslÀrare, och observationer vid sex olika tillfÀllen. Vi kom fram till i vÄr undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform Àn ett beslutsfattande forum.

Kandidatuppsats om animation skapad för synkronisering med musik. En kortfattad historik Àr inkluderad. Del ett Àr en rapport frÄn 3d-projektionsprojektet jag deltog i som praktikant pÄ digitala reklambyrÄn North Kingdom. Den andra delen bestÄr av fyra analyser av olika audiovisuella verk frÄn olika tider och stilar. Den sista delen Àr en diskussion om hur animation relaterar till musik, hur musik ser ut och vad skillnaden Àr mellan projektion för tredimensionella objekt jÀmfört med plana ytor, genom att titta bÄde pÄ mitt projekt och dessa fyra analyser..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur tvÄ specialpedagoger, tre speciallÀrare och fyra matematiklÀrare, verksamma pÄ tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik. Syftet Àr att genom intervjuer ta reda pÄ vilken syn de har pÄ matematiksvÄrigheter och hur denna tillÀmpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgÄng om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. DÀrefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvÄrigheter. Studiens ut-gÄngspunkt Àr att kunskap skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i ett sociokulturellt per-spektiv.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhÀllet?. Detta innebÀr att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svÄra pÄfrestningar pÄ sam-hÀllet i fred. Denna uppsats utvÀrderar  implementeringen  av denna uppgift pÄ den lokala nivÄn inom totalförsvaret pÄ Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och LÀnsstyrelsen Gotland, frÄn tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras pÄ Evert Vedungs ?Ättapunktsprogram? dÀr jag i min utvÀrdering valt sex av dessa punkter.

Denna uppsats bygger pÄ ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, dÀr kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och dÀrmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem smÄföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstÄende syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkeltrÀffar, nÀmligen att genom samverkan lösa det avsÀttningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen Àr att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försÀljning. Företagens problem med att fÄ avsÀttning för sina produkter med bÀttre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrÀvande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill sÀga resurskrÀvande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvÀgledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier pÄ skolan (AllmÀnna rÄden och kommentarer 2009). Det Àr Àven konstaterat i lÀroplanen att studie- och yrkesvÀgledningen Àr ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie Àr sÄledes att undersöka samverkan pÄ den specifika skolan. Vi vill tittare nÀrmre pÄ vad studie- och yrkesvÀgledarna, lÀrarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frÄgor vi vill besvara Àr; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen pÄ berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledarna, so - lÀrarna och rektorerna sjÀlva sina insatser i syo- kulturen pÄ skolan.