I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

Att samarbeta Àr svÄrt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sÀllan har mÄl som helt överensstÀmmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mÄn undvika dem anvÀnder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i StockholmsomrÄdet utifrÄn ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstÄ mellan sjÀlviska individer, samt nÀtverksteori och resursberoendeteori.

Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjÀnsten uppmÀrksammar, stödjer och samverkar kring barn frÄn familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent pÄ LÀnsstyrelsen. Vi har intervjuat lÀrare, kuratorer och socialtjÀnstpersonal vid grundskolor och socialkontor i tvÄ kommuner i Kalmar lÀn, Vi har valt att redovisa vÄra resultat frÄn intervjuerna utifrÄn vÄra olika frÄgeomrÄden uppmÀrksamma, stödja och samverka och dÀr vi redovisar skolan svar och socialtjÀnstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillrÀckligt med 201Dverktyg201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillrÀckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd Àr pÄ gÄng. VÄra tankar om svÄrigheterna att uppmÀrksamma och dÀrmed hjÀlpa dessa barn har stÀrkts genom litteraturstudier och av vÄra empiriska resultat.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lÀrares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkÀt som delades ut till lÀrare verksamma pÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lÀrare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vÄr utbildning har vi lÀrt oss att utvÀrdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att frÀmja elevernas utveckling och lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Ofta har vi upplevt att det Àr lÀttare att fÄ syn pÄ sig sjÀlv och sitt arbete nÀr man fÄr ta del av andras presentationer och texter.

Utvecklingen av Living Labs kan förklaras av framförallt tre utvecklingar. För det första en uppfattning om att vissa behov i samhÀllet inte kan tillgodoses av enskilda organisationer. För det andra att innovation allt mer betraktas som öppna system och slutligen att anvÀndaren har erkÀnts en större roll i innovationsprocesser. Living Labs Àr en experimentell innovationsmiljö som definieras av: ? anvÀndarens delaktighet i fokus ? tvÀrsektoriell samverkan; mellan nÀringsliv, offentlig verksamhet och ideella aktörer ? öppenhet ? utvecklingsarbetet sker i verkliga miljöer Detta relativt nya fenomen uppvisar en rik variation av uttryck och de olika nyckelattributen som grundar begreppet Living Labs tillskrivs olika vikt. Studien Àmnar besvara frÄgestÀllningen: Vilket samband finns mellan de organisatoriska kompromisserna och Living Labs konceptets nyckelattribut? Studien Àr en komparativ undersökning av tvÄ Living Labs som har tagit mycket olika uttryck.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlÀgga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sÀtter barnperspektivet i centrum för att ta reda pÄ om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och Àven Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lÀrande, utveckling och vÀlbefinnande pÄ fritidshem. Vi utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn fÄr ut av kulturaktiviteter? Undersökningen bestÄr mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet bestÄr av information frÄn elva informanter varav fyra fritidspedagoger, tvÄ rektorer, en kulturutvecklare pÄ grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare pÄ kulturförvaltningen och tre kulturarbetare pÄ olika kulturinstitutioner i Malmö.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala nÀringslivet utformas utifrÄn teorier kring governance, policynÀtverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrÄn en fallstudie av projektet ?VÀxtkraft och företagarutveckling? som Àr en del av den ekonomiska föreningen VÀxtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mÄl, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna Àr utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mÄl Àven om de till viss del varierar mellan aktörerna.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar pÄ relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör Àven för förÀldrars möjlighet att pÄverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gÄ till utifrÄn tvÄ skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien Àr det sociokulturella perspektivet som fokuserar pÄ individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tÀnkande som begrÀnsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi fÄ inblick i förÀldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av en enkÀt.