Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur Àldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nÀra och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort pÄ omrÄdet dÀr de tvÄ sfÀrerna samverkar har mestadels utgÄtt ifrÄn antingen ett lÀrarperspektiv eller ett förÀldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv pÄ samverkan mellan dessa sfÀrer Àr, i jÀmförelse med de andra tvÄ nÀmnda perspektiven, sÀllsynt. Studier som Àr gjorda ur ett elevperspektiv visar att nÀr dessa sfÀrer nÀrmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att vÀrna om sin integritet och för att stÀrka sin autonomi.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

TitelSamverkan för att hitta en UtvĂ€gFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta pĂ„ hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkĂ€tstudie med de 41 kontaktpersoner som ingĂ„r i UtvĂ€gs nĂ€tverk.HuvudresultatMed hjĂ€lp av en enkĂ€t har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagslĂ€get inte Ă€r tillfredstĂ€llande. Detta resulterar i brister pĂ„ kunskap inom kvinnofridsfrĂ„gor och problem att definiera uppdraget. För att rĂ„da bot pĂ„ problemen bör UtvĂ€g ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbĂ€ttras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Syftet med rapporten Ă€r att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Örnsköldsvik för att kunna kartlĂ€gga och motverka att ett komplext problem som narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnĂ„s pĂ„ annan brottslighet med bred samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera Ă€mnet sĂ„ begrĂ€nsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Örnsköldsviks kommun. Till största del inhĂ€mtas fakta med hjĂ€lp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar pĂ„ att narkotikabrotten ökar Ă€ven i en liten stad som Örnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra pĂ„ olika sĂ€tt för bekĂ€mpningen av narkotikaproblematiken.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och Àmnet Idrott och hÀlsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sÄdant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie Àr att genom semistruktrerade intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökningar med elever ta reda pÄ elevers och lÀrares instÀllning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna Àr. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det smÄskaliga samarbeten till och frÄn. LÀrarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén pÄ "undervisningen" frÄn föreningarnas ledare mÄste vara uppbyggd pÄ ett pedagogiskt sÀtt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar Àven att majoriteten av eleverna Àr intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med nÄgon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hÀlsa.

Forskning visar att svenska barns lÀsförmÄga sjunkit ordentligt i internationella jÀmförelser. Vilken roll kan samverkan mellan lÀraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant frÄga som Àr vÀldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vÄr studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek Àr en nödvÀndighet för elevernas lÀsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lÀrare i svenska som undervisar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar behandlar hur lÀraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie Àr baserad pÄ 8 intervjuer som gjorts med lÀrare i svenska i tvÄ grundskolor dÀr vi haft det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som vÄr teoretiska utgÄngspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lÀrarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och lÀslust, att det saknas tillgÄng till datorer och internetsökning pÄ skolbiblioteken samt lÀrarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pÄgÄr mellan förskola och barnhÀlsovÄrd i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt pÄ vilket sÀtt samverkansarbetet har pÄverkat arbetsformer och arbetets innehÄll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter frÄn barnavÄrdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollÀrare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus pÄ samverkan, samarbete och samsyn. Temat fÄngade respondenternas positiva instÀllning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bÀttre förutsÀttningar i form av tillrÀckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

The purpose of this report was to increase knowledge regarding the co-operation between social services from the perspective of employees at a school. The focus was on the question: ?In the schools view, what is the relevance of co-operating with social services?? The problem was divided into three categories; the value of the co-operation, the schools discourse on co-operation and the balance of power in the co-operation. The scientific topic was addressed using a qualitative survey method at a school. Four people were interview; the principal, the welfare officer, and two teachers.

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? PÄ grund av denna integration med grundskolan som pÄgÄtt sedan 1980-talet dÄ fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsÀttningarna för personal pÄ fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet sÄg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön sÄg ut pÄ ett antal fritidshem. Det vi sÄg var att fritidshemmets lokaler var vÀldigt olika utformade.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.