Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med ÄtgÀrdsprogram. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsÀttningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn pÄ förÀldrasamverkan. DÀrefter genomfördes en dokumentanalys av 114 ÄtgÀrdsprogram med syfte att undersöka var i ÄtgÀrdsprogrammen förÀldrarna syns och pÄ vilket sÀtt. Avslutningsvis intervjuades fyra förÀldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med ÄtgÀrdsprogram.

Åre utsĂ„gs frĂ„n Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansĂ„gs ha potential till att bli hĂ„llbara destinationer. DĂ€rför Ă€r Åre en del av uppdraget HĂ„llbar destinationsutveckling och Ă€r dĂ€rigenom en destination som ligger i framkant i hĂ„llbarhetsarbetet. Arbetet med hĂ„llbar destinationsutveckling krĂ€ver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs Ă€r en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n kartlĂ€ggning av hĂ„llbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fĂ€ltet i Åre, identifiera pĂ„verkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmÄgor i allmÀnhet ochterroristbekÀmpning i synnerhet tillvaratas pÄ ett för samhÀllet mest effektivt sÀtt. Grund för studien har varitjustitierÄdets Johan MunckŽs utredning, SOU 2003:32 VÄr beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlÀgga och analysera myndigheternas beredskap och förmÄga att förhindra och bekÀmpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förÀndringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen Àr baserad pÄ det demokratiska dilemmat, att i en rÀttstat anvÀnda vÀld dÄ hot mot riket sominte hÀrrör frÄn en fientlig sinnad makt uppstÄr. Undersökningens empiri har byggts pÄ ovan nÀmndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som pÄ olika nivÄer har varit och Àrdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssÀtt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun anvÀnder sig utav för att hantera Àrenden dÀr det finns en hedersproblematik. Den belyser Àven dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anstÀllda pÄ de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehÄller Àven en intervju med en som genomgÄtt processen.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) FörÀldraverksamhet pÄ mÄngkulturella fritidshem. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga hur förÀldrasamverkan fungerar och ser ut pÄ mÄngkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. VÄr studie har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar. - Vad vet förÀldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar förÀldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? DÄ det Àr vÀldigt knappt med tidigare forskning kring detta omrÄde har vi fÄtt förlita oss pÄ de fÄ böcker vi haft, samt böcker angÄende förÀldrasamverkan inom skolan i allmÀnhet. VÄr studie Àr baserad pÄ tvÄ olika skolors fritidshem som bÄda Àr mÄngkulturella, det vill sÀga att det finns mÄnga barn med olika etnisk bakgrund i skolan och pÄ fritidshemmet.

 Detta Àr en kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av samverkansprojektet lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin som har som mÄl att hjÀlpa mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien Àr inte en traditionell utredning dÀr effekter och resultat mÀts, utan tanken Àr att försöka förstÄ samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att fÄ bÀttre kunskap och förstÄelse för fenomenet samverkan som sÄdant kan förhoppningsvis mera generella lÀrdomar dras av projektet.Syftet med studien Àr att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna Àr en projektledare och en socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten, överlÀkaren och personal pÄ psykiatrin samt klienter som Àr med i programmet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Idag Àr mer Àn en miljon svenskar omsorgsgivare för nÀrstÄende och hjÀlpen frÄn anhöriga överlappas ofta av den offentliga omsorgen. MÄnga anhöriga klarar sitt Ätagande pÄ egen hand, men Ätskilliga uttrycker ocksÄ behov av offentligt stöd. I lagens nuvarande form Àr socialnÀmnden inte skyldig att tillhandahÄlla stöd och avlastning. Ett förslag om lagförÀndring till tvingande text ligger ute pÄ remiss. Inom socialt arbete och sÀrskilt inom Àldreomsorgen Àr det mer regel Àn undantag att olika yrkesprofessioner möter anhöriga.

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende pÄ kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan tvÄ huvudmÀn, socialtjÀnst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs HÀstskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker HÀstskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gÀllande brukarinflytande men Àven ur HÀstskons samverkanspartners perspektiv gÀllande samverkan för mÄlgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkÀtundersökning med de boende pÄ HÀstskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende pÄ HÀstskon och med HÀstskons samverkanspartners.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hÄllbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan frÀmja samverkan och organisatoriskt lÀrande. Detta Àr intressant nÀr en hÄllbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras pÄ svenska kommuner som organisation. Det Àr sedan lÀnge kÀnt att svenska kommuner prÀglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hÄllbarhetsdiskursen beskriver som nödvÀndig för stadsutveckling, krÀvs förutsÀttningar för samverkan över sektorsgrÀnser. Det finns Àven ett behov av att skapa förutsÀttningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.