Svenska kommuner har sedan lÀnge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste Ären. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga nÀtverket mellan Norrbottens lÀns kommuner, men Àven se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra lÀn och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie Àr nÀtverks- och samverkansteorier. EnkÀtundersökningen visade att det finns stor variation i hur mÄnga samverkans relationer kommunerna i Norrbottens lÀn har. FrÀmsta syftet till samverkan Àr att fÄ en starkare region och dÀrmed öka attraktionskraften i norr.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Olyckor sker dagligen och vid nÀstan alla olyckor uppstÄr nÄgon form av negativa konsekvenser för miljön. RÀddningstjÀnsten har lÄng erfarenhet av insatser som förhindrar eller begrÀnsar skador pÄ mÀnniskor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nÀtverket ?Grön rÀddningstjÀnst? som finns i Myndigheten för samhÀllskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av samverkan mellan rÀddningstjÀnsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöolyckor. Detta för att rÀddningstjÀnsten mÄste kunna lÀra sig om hur miljön pÄverkas av olyckor och dess insatser.

Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

I dagens samhÀllsplanering strÀvar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser dÀr skilda intressenter Àr delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess Àr att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att fÄ till stÄnd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats Àr att studera hur samverkan mellan tvÄ av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som tvÄ olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Syftet med studien var att förstÄ och beskriva vad som befrÀmjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat vÄld. DÀrtill var syftet att förstÄ och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förÀndring ur ett genusperspektiv.De centrala frÄgestÀllningarna var; Vad anser deltagarna Àr motiven, förutsÀttningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv pÄ sexualiserat vÄld? I vilken utstrÀckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förÀndring?Studien Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkÀtundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ varandras kompetens att undervisa i Àmnet svenska, samt hur detta pÄverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och lÀraryrket innebÀr. I vÄr litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att sÀga om hur fritidspedagoger och lÀrare uppfattar varandras kompetens. I vÄr kvalitativa undersökning har vi tagit hjÀlp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lÀrare som vi intervjuat. Svaren pÄ intervjufrÄgorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

This is a qualitative study based on interviews with professionals who are cooperating at a children advocacy center, in swedish called ?Barnahus?. The center, Barnahus, pulls together law enforcement, criminal justice, child protective service, medical and mental health workers in to one coordinated team. Children suspected to be victims of any kind of violence or sexual abuse shall, at Barnahus, be offered coordinated efforts and support all the way from suspicion to possible intervention. The aim of the study is to examine how the participants involved relate to collaboration in Barnahus. The study will also present the success factors and barriers to collaboration that identifies by the participating actors, who are mentioned above.The study will provide insight and understanding of how collaboration can be represented in multiprofessional activities in practice..

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgĂ„ende förĂ€ndrats bland svenska högskolor pĂ„ grund av bland annat lagĂ€ndringar, samhĂ€llsförĂ€ndringar och internationell pĂ„verkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften Ă€r idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhĂ€llet. Diskussionen har varit omfattande nĂ€r det gĂ€ller hur samhĂ€llet och högskolan tjĂ€nar pĂ„ att samverka, pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske och hur man pĂ„ ett konkret sĂ€tt kan pĂ„visa de bĂ€sta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. Samverkan Ă€r ett brett och komplext Ă€mne.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier frÄn Är 1944. Rekordmagasinet var en sport- och Àventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan Ären 1942 och 1967. Tidningen var mycket populÀr under fyrtio och femtiotalen och den lÀstes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte Àr att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter Àr mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmÄga till sjÀlvbehÀrskning samt lojalitet. De hÀvdar sig mot andra karaktÀrer och bevisar de ovan nÀmnda egenskaperna genom vÄld, idrott och intelligens.

Syftet med studien Àr att undersöka vad ansvariga politiker och tjÀnstemÀn, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nÀmnder som styr. Den metod som anvÀnts för att samla information Àr genom ett frÄgeformulÀr men en tjÀnsteman intervjuades. Vidare Àr det en kvalitativ metod för att fÄ djupare kunskaper i undersökningsomrÄdet. UpplÀgget har fokuserat pÄ samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att tÀcka in flera aspekter av detta begrepp nÀr frÄgorna konstruerats. Urvalet Àr berörda politiker och tjÀnstemÀn i ovan nÀmnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frÄgeformulÀret och 5 stycken svarade pÄ den och en lÀt sig intervjuas.Kommunen valdes utifrÄn det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie.