Detta Àr en kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av samverkansprojektet lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin som har som mÄl att hjÀlpa mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien Àr inte en traditionell utredning dÀr effekter och resultat mÀts, utan tanken Àr att försöka förstÄ samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att fÄ bÀttre kunskap och förstÄelse för fenomenet samverkan som sÄdant kan förhoppningsvis mera generella lÀrdomar dras av projektet.Syftet med studien Àr att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna Àr en projektledare och en socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten, överlÀkaren och personal pÄ psykiatrin samt klienter som Àr med i programmet.

?Syftet med vÄr forskning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av förskollÀrares förestÀllningar om övergÄng mellan förskola och förskoleklass. De frÄgor vi söker svar pÄ genom vÄra empiriska studier i förhÄllande till vÄr forskningsbakgrund Àr: GÄr det att urskilja likheter och skillnader i förskollÀrares förestÀllningar om övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero pÄ? Forskningens empiri bygger pÄ en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebÀr att vi har intervjuat sex förskollÀrare verksamma i förskola och förskoleklass.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att öka kunskapen om förskolepersonals upplevelser av anmÀlningsskyldigheten gentemot socialtjÀnsten samt samspelet dem emellan. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka konkreta förslag förskolepersonalen har pÄ ÄtgÀrder som kan underlÀtta samverkan med socialtjÀnsten. Avsikten Àr att exemplifiera.Syftet har konkretiserats genom tre frÄgestÀllningar:? Hur upplever förskolepersonalen sin anmÀlningsskyldighet gentemot socialtjÀnsten?? PÄ vilket sÀtt upplever förskolepersonalen samspel med socialtjÀnsten utifrÄn egna och kollegors erfarenheter?? PÄ vilket sÀtt och genom vilka konkreta ÄtgÀrder kan samverkan mellan förskola och socialtjÀnst förbÀttras enligt förskolepersonalen?Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom sex kvalitativa djupintervjuer och vinjettreflektioner med förskolepersonal. Huvudresultatet Àr att informanterna Àr bra pÄ att identifiera tecken pÄ omsorgssvikt.

Syftet med examensarbetet Àr att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollÀrare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsÀrskolan och grundskolan, pÄ skol-, grupp- och individnivÄ. Vidare Àr avsiktenatt undersöka grundskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestÄende av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkÀtfrÄgor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med lÀraresom har erfarenhet av att undervisa grundsÀrskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan frÄn enkÀtstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkÀten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förstÄelsen, förtydliga empirin och stÀrkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan stÀllts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Studien syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt skola och socialtjÀnst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte Àr Àven att kartlÀgga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlÀttar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjÀnst?2.

I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Samtida humanitÀra kriser och vÀpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. NÀr humanitÀra och militÀra aktörer samexisterar i omrÄden med överlappande intressesfÀrer uppstÄr ett problem. De humanitÀra aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhÄllande till de militÀra aktörernas, vilket inverkar negativt pÄ humanitÀr-militÀr samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhÄllsamheten frÄn de humanitÀra aktörerna att samverka med militÀren till stor del grundas pÄ hÄrda faktorer som bl.a. Àngslan för den humanitÀra personalens sÀkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa pÄ andra förklaringsmodeller till samarbetssvÄrigheterna.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att pÄverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan Àven förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevÀrda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll pÄ företagets lönsamhet. I strÀvan efter att nÄ ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter pÄverkas utifrÄn hanteringen av WCM.Metod: Studien bestÄr av en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det frÀmsta motivet för att genomföra WCM. Det framgÄr ocksÄ att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet Àr centraliserade och det Àr sÀllsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förÀndringar att vÀnta i framtiden. Sveriges alltmer Äldrande befolkning samt stora pensionsavgÄngar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar stÀllde nya krav pÄ hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka bÄde effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstÄr. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mÄl.

För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur olika kategorier av lÀrare och skolledare upplever en stundande förÀndring, samt deras instÀllning till den förÀndring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den dÄ sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen Àr baserad pÄ enkÀtsvar frÄn 100 lÀrare pÄ fyra gymnasieskolor i VÀxjö kommun, samt intervjuer av skolledare pÄ tvÄ av gymnasieskolorna. VÀver man samman svaren vi fÄtt av lÀrare respektive skolledare ser man tydliga skillnader pÄ deras instÀllning till förÀndringar av gymnasieskolan.