Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemÀtning ringa in dagslÀget för hur samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsÀttningarna för implementeringen av programmet GU FolkhÀlsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera frÄn landstinget, lÀnsstyrelsen samt region GÀvleborg och de andra tvÄ grupperna bestod av Ätta personer frÄn kommunerna i GÀvleborgs lÀn. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Detta Àr en rapport dÀr arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte Àr att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som Àr: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, dÄ samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, Àr en del av förskollÀrares uppdrag.

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan Ären 1995 och 2009 och beskriver svensk militÀr alliansfrihet ur ett sÀkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehÄller sÀkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, sÀkerhet genom samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad sÀkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger pÄ gemenskaper, dÀrefter samverkan och realism. Resultatet innebÀr att Sveriges militÀra allianfrihet kan förstÄs som att Sverige strÀvar efter sÀkerhetsgemenskaper som sÀkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges sÀkerhet. .

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

InfÀrgning Àr en form av Àmnesintegrering och avser samverkan mellan kÀrnÀmnet och karaktÀrsÀmnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infÀrgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna sÄg lÀrarna att eleverna fÄr en helhets syn och ökad motivation. De hinder lÀrarna upplever Àr tidsbrist och relevanta lÀromedel. LÀrarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur controllerns roll ser ut i ett stort tjÀnsteföretag samt hur denna samverkar med chefer pÄ den operativa nivÄn. Vidare studeras Àven vilket inflytande controllern har pÄ den operativa nivÄns arbete.  Studien bygger pÄ intervjuer med controllern och ekonomidirektören pÄ PayEx Solutions, ett företag som utvecklar elektroniska betalningslösningar. DÀrutöver har en enkÀtundersökning besvarats av chefer pÄ den operativa nivÄn inom företaget.Controllerns uppgifter Àr inte vÀldefinierad i litteraturen och den har idag mÄnga olika arbetsuppgifter beroende pÄ vilket företag som den Àr verksam i. De olika förvÀntningarna personer inom en organisation har pÄ controllern pÄverkar ocksÄ controllerns roll.

Problemformulering: Organisatoriska grÀnser orsakar i viss mÄn ett hinder för företags mÄlfokusering; i ett franchiseföretag blir detta problem Ànnu mer komplext dÄ grÀnserna tydliggörs i form av skilda ÀgarförhÄllanden. Vi vill i denna uppsats undersöka hur franchiseföretag hanterar de problem som uppstÄr pÄ grund av dessa grÀnser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om svÄrigheter och möjligheter med grÀnsöverskridande samverkan i ett franchiseföretag. ForskningsfrÄga: Vilka problem kan organisatoriska grÀnser ge upphov till och vilka möjligheter finns det att överskrida dessa? Teori: Vi anvÀnder oss av teorier kring bland annat agent-principal-problematiken, grÀnsöverskridande samverkan, informella och formella styrsystem samt belöningssystem.

I denna uppsats undersöktes ifall studenternas upplevda problem kring studentboende i Karlstad var ett samverkansproblem eller inte. Problemformulering lÀmnades öppen till en början för att sedan avgrÀnsas till studentboendefrÄgan i och med diskussionerna under fokusgrupperna. Med denna avgrÀnsning kunde samtliga aktörer identifieras lÀttare och valet av tillvÀgagÄngssÀtt föll pÄ en kvalitativ metod med bland annat intervjuer med representanter hos respektive aktör. Den referensram som har anvÀnts behandlar frÀmst teoretiska resonemang och argument för samverkan. Detta pÄ grund av utgÄngspunkten att de problematiska momenten i studenternas liv, vid sidan av sjÀlva studierna inte behandlas hos en enskild organisation utan involverar flera parter, och att det dÄ Àr viktigt att det finns ett fungerande system för att dessa tjÀnster tillgodoser studenterna pÄ bÀsta sÀtt. De involverade aktörerna vad gÀller studentbostadsfrÄgan var Karlstad universitet, Karlstad Bostads AB, StudentkÄren och Centrala studiestödsnÀmnden. Den insamlade informationen frÄn vÄr kvalitativa undersökning har analyserats utifrÄn den presenterade teorin för att komma till en slutsats.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lÀrare och förÀldrar, detta framgÄr tydligt i lÀroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete Àr att belysa och beskriva hur kontakten mellan förÀldrar och skola fungerar. Det Àr en kvalitativ studie som genomförts med hjÀlp av intervjuer. De intervjuade Àr lÀrare och förÀldrar pÄ en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar förÀldrar och lÀrare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Uppsatsen Ă€r en fallstudie med fokus pĂ„ myndigheterna i rĂ€ttskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten DomstolsvĂ€sendet samt KriminalvĂ„rden Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rĂ€ttskedjan och sĂ€rskilt utifrĂ„n fyra problem: mĂ„l- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begrĂ€nsningar samt krav pĂ„ förĂ€ndring. Vidare syftar studien till att utifrĂ„n de identifierade hindren föreslĂ„ en tĂ€nkbar framtida modell för samverkan i rĂ€ttskedjan. En kvalitativ metod har anvĂ€nts genom bl.a. intervjuer med representanter frĂ„n de fyra myndigheterna. Slutsatsen Ă€r att det finns bĂ„de horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rĂ€ttskedjan.

Children and adolescents without a parent, or other representative, annually come to seek asylum in Sweden. In the work with unaccompanied children there are many actors who have different responsibilities and interaction between these actors is essential to meet the unaccompanied children?s needs. Our purpose with this study was to generate knowledge for professionals for a possible development in the receipt of unaccompanied children. We have conducted a qualitative study, through interviews with eight professionals.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.