Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur lÀrare i förskoleklass arbetar med sprÄkutveckling med ett sÀrskilt fokus pÄ sprÄklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergÄngarna till och frÄn förskoleklass avseende sprÄkutveckling samt sprÄklig och fonologisk medvetenhet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observerat lÀrare i förskoleklass. Resultatet visar att lÀrarnas arbete med sprÄklig och fonologisk medvetenhet sker under sÀrskilda arbetspass medan arbetet med sprÄkutveckling och sprÄklig medvetenhet genomförs dels under sÀrskilda arbetspass men att det Àven integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen Àgnas Ät fri lek.

Syftet med denna studie Àr att belysa vÄrdnadshavares syn pÄ förskoleverksamheten. Min förhoppning Àr att genom detta bidra till en ökad förstÄelse för förskolebarnens vÄrdnadshavare och dÀrmed frÀmja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nÄ syftet och fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes inslag av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkÀt och intervjuer. I webbenkÀten som frÀmst rörde vÄrdnadshavares attityder till förskolans lÀroplan deltog 71 vÄrdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som frÀmst fokuserade pÄ samverkan, erfarenheter och lÀroplan intervjuades tvÄ vÄrdnadshavare. Svaren frÄn webbenkÀt och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar pÄ att det rÄdde skiftande attityder till lÀroplanen och dess mÄl, dÀr lÀroplanskategorier som normer och vÀrden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder Àn barns utveckling och lÀrande.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Studien ?LÀrares gemensamma lÀrande - En kvalitativ intervjustudie av lÀrares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lÀrares möjligheter till att se varandra i handling och Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar; Hur formas, upprÀtthÄlls och utvecklas samverkan mellan lÀrare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lÀrares samverkansstrategier? Den hÀr studien utgÄr frÄn teorin om det kollektiva lÀrandet. Denna teori innehÄller tre typer av samtal; berÀttandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nÄ upp till ett kollektivt lÀrande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nÀtverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den hÀr rapporten eventuellt kan ses som ett fjÀrde villkor för ett kollektivt lÀrande.

Allt fler mÀnniskor söker efter upplevelser och upplevelsenÀringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utprÀglad militÀrstad men neddragningar inom det militÀra har gjort att Bodens kommun mÄste satsa pÄ en ny industri för att stanna kvar pÄ kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden Àr en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stÀrka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar pÄ upplevelser i deras turismnÀring. DÄ upplevelseindustrin Àr viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar pÄ upplevelser innebÀra positiva effekter för Bodens kommun.

Studiens övergripande syfte Àr att pÄ en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsÀrskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien Àr att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att pÄvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk ansats i denbemÀrkelsen att innebörden av inkludering och tillÀmpandet av inkludering Àr nÄgot somkonstrueras.UtifrÄn mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkÀtundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkÀtundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Syftet med studien Àr att undersöka och sammanstÀlla hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förÀndrats genom Ären. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur pedagoger och förÀldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra förÀldrar med barn mellan sju och tolv Är, samt fyra pedagoger med olika lÄng erfarenhet inom lÀraryrket. I intervjuundersökningen framgÄr det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende pÄ vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. BÄde lÀrare och förÀldrar upplever att utvecklingssamtalet Àr en samverkan mellan hemmet och skolan, dÀr elevens utveckling kommer frÀmst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Forskning har visat pÄ att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och Àr idag en del av vÄr kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, frÀmst i Äldersgruppen 26-36 Är, konsumeras det mer alkohol idag Àn förut. I denna Älder blir ocksÄ de flesta kvinnor gravida och fÄr barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det Àr skadligt för fostret. DÀrför Àr bÄde de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstÄ alkohol under graviditeten.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Den hĂ€r studien grundar sig pĂ„ en undersökning av projektet R.I.S.K. som av RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd initierats som en motĂ„tgĂ€rd för att stĂ€vja och förebygga den hĂ€ndelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen RosengĂ„rd och som inneburit att brandmĂ€n i sitt vardagliga arbete har fĂ„tt möta hot och vĂ„ldssituationer. Projektet bygger pĂ„ konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd en dag i veckan istĂ€llet för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under vĂ„ren 2010 har verksamheten grundat sig pĂ„ en samverkan mellan RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd och högstadieskolorna ApelgĂ„rdsskolan, RosengĂ„rdskolan och ÖrtagĂ„rdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthĂ€ndelser och samverkanserfarenheter som representanter frĂ„n de olika organisationerna har kunnat identifiera.

I dagslÀget Àr systemet Rakel pÄ vÀg in i det svenska samhÀllet och kommer att anvÀndas av bland annat blÄljusorganisationerna ambulans, rÀddningstjÀnst och polis. Det som utmÀrker Rakel Àr frÀmst den digitala tekniken som innebÀr en förbÀttrad sÀndnings- och mottagarkvalité samt möjligheten att ingÄ i talgrupper. Vid insatser pÄ olycksplatser Àr det viktigt att det finns en bra samverkan mellan blÄljusorganisationerna för att uppnÄ det önskade mÄlet. Förhoppningsvis kommer Rakel att förbÀttra samverkan pÄ olycksplatser och detta projekt undersöker hur de som anvÀnt systemet upplever detta. Dessutom undersöks vilka förvÀntningar som finns hos de som Ànnu inte anvÀnt systemet.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvÀmningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvÀmning och Kramfors valdes var pÄ grund av att det Àr intressant att studera samverkan efter en intrÀffad hÀndelse. Dessutom Àr det en hÀndelse som har skett i VÀsternorrland och passade bra att studera pÄ grund av det geografiska lÀget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes dÄ den kan anvÀndas för att förstÄ strukturerna inom krisledningsgruppen.

Syftet med min studie Àr att bidra med kunskap kring hur man kan samverka mellan förskola och socialtjÀnst gÀllande barn som far illa. Min studie Àr utförd med kvalitativa intervjuer med verksam personal inom förskoleverksamheten och socialtjÀnsten. Jag intervjuade en förskollÀrare, en förskolechef och en specialpedagog inom förskoleverksamheten samt tvÄ socialsekreterare pÄ barn - och familjeenheten pÄ socialtjÀnsten. Mina intervjufrÄgor handlade om vilka erfarenheter de har av att samverka tillsammans samt tillvÀgagÄngssÀtten frÄn att upptÀcka oro för ett barn till att det görs en anmÀlan.Resultatet visar pÄ att det hÄller pÄ att det utarbetas en större grad av samverkan mellan de olika professionerna. Samt att de olika yrkesprofessionerna uttrycker att de vill ha en mer kontinuerlig kontakt och samverkan med varandra för att de anser att detta gynnar barnets och familjen bÀsta. Mitt resultat visar Àven pÄ att förskolepersonalen anser att det Àr en jobbig del av arbetet att göra en anmÀlan.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.