Ungdomar och droger Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. Droger skapar stora problem för samhÀllet samt leder till ett mÀnskligt lidande. För att nÄ resultat i arbetet kring detta problem krÀvs samverkan mellan polis och socialtjÀnst. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbÀttringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Det Àr inte lÀtt att sÀtta fingret pÄ vad samverkan innebÀr. Olika teorier sÀger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan Àr gÄr den ut pÄ att tillsammans med nÄgon annan part strÀva efter att tillsammans nÄ ett gemensamt uppsatt mÄl. VÀgen till mÄlet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gÀller mÄlet, ibland Àr mÄlet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnÄ i sin samverkan med motparten.Kommunikation Àr nÄgot som Àr viktigt i samverkan likvÀl som inom ett projekt eller en organisation.

De Àldre har mer Àn fördubblats de senaste femtio Ären i Sverige. Detta innebÀr givetvis att viser fler Àldre patienter pÄ sjukhusen. Syftet var att genom en litteraturstudie visa ombetydelsen av samverkan och vÄrd- och omsorgsplanering av patienter >65 Är har betydelsevid utskrivning frÄn akutsjukvÄrden till hemmet för att förebygga ÄterinlÀggning.Litteraturöversikten bygger pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades induktivt ochdelades in i olika kategorier: Samverkan/kommunikation, vÄrdkedja, vÄrdplanering ochÄterinlÀggning. Resultatet visade att god kommunikation och samverkan mellan olikaorganisationer genererar trygghet i hemmet och i de framtida kontakterna med kommun ochprimÀrvÄrd.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög anvĂ€ndbarhet kan uppnĂ„s pĂ„ Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan sĂ„ att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvĂ€rlden kan upprĂ€tthĂ„llas.För att definiera anvĂ€ndbarhetsbegreppet har vi utgĂ„tt frĂ„n ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för anvĂ€ndbarhet. Som underlag för studien har vi anvĂ€nt oss av empiriska studier iform av anvĂ€ndningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i nĂ€rregionen.Resultat visar att hög anvĂ€ndbarhet, vad gĂ€ller Ă€ndamĂ„lsenlighet, effektivitet och tillfredstĂ€llelse, uppnĂ„s genom att utarbeta ett grĂ€nssnitt och en terminologi som Ă€r anpassad för den specifika mĂ„lgruppen av anvĂ€ndare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra grĂ€nssnittet mer lĂ€ttsamt genom mer fĂ€rg och interaktion, anvĂ€nda ett sprĂ„k som avspeglar anvĂ€ndaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Detta examensarbete Ă€r en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda pĂ„ eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtĂ€nkt arbete och kĂ€nna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med fĂ€rre driftstörningar.

Föreliggande uppsats Àr en utvÀrdering av Operationsenheten, VÄrdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbÀttringsprogrammet VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren. UtvÀrderingen har utgÄtt frÄn ett mÄl- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrÄgestÀllningarna Àr: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gÄtt till? Resultatet visar att förbÀttringsarbetet har genomförts av ett tvÀrprofessionellt och avdelningsöverskridande förbÀttringsteam. Programmet har innehÄllt fyra centrala metoder, vilka Àr; ProcesskartlÀggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tÀnkande.

Studien behandlar socialtjÀnstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis pÄverkar synsÀtt och handlÀggning. Eftersom det inte finns nÄgon anmÀlningsskyldighet för socialtjÀnsten fÄr socialsekreterare avgöra frÄn fall till fall om polisanmÀlan ska göras. PÄ senare tid har det föresprÄkats att polisanmÀlan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur socialtjÀnsten konstruerar barns bÀsta, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rÀttstillÀmpningen pÄ socialkontor styrs mer av ?rÀttsliga kulturer? Àn rÀttsregler och att Àrenden om brott mot barn Àr mycket svÄrutredda och krÀver samverkan mellan myndigheter.