ABSTRACTVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas Äsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohÀlsa, samverkan, psykiatri, socialtjÀnst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vÄrt samhÀlle lider Àven av psykisk ohÀlsa.

Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att jÀrnvÀgsbranschen Àr prÀglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgrÀnser och otydliga roller med en mÀngd utdragna rÀttsliga tvister mellan bestÀllare och entreprenörer som följd. StÀmningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan jÀrnvÀgsaktörer förekom inte i den mÄn som behövdes, utan aktörerna tÀnkte mest pÄ sin egen verksamhet. En Àndring behövdes.Rapporten Àr begrÀnsad till tre nyckelaktörer med koppling till jÀrnvÀgsunderhÄll: bestÀllare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts pÄ det alltför förekommande avhjÀlpande underhÄllet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Denna uppsats har kommit till under vÄren 2008 med anledning av vÄrt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs bÄde av handlÀggare vid Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. VÄrt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gÀllande Arbetslivsinriktad rehabilitering och dÀrefter gjort kvalitativa intervjuer med nÄgra deltagare och handlÀggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv pÄ samspel. VÄrt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och anvÀnds för att nÄ ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna fÄr nÄ resultat i den takt de förmÄr. Samverkan mellan myndigheterna Àr betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

Detta Àr en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gÀllande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det sÄ kallade samrÄdet. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillÀmpats Àr sociologiska teorier om professioner och grÀnsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrÄdet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spÀnningar mellan dem.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Detta examensarbete handlade om förskolans lÀroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva lÀroplanens betydelse för förskollÀrare och förÀldrar. Hur samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kÀnnedom förÀldrar har om lÀroplanen och hur informationen om lÀroplanen till förÀldrar kan se ut var de övriga frÄgestÀllningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus pÄ styrning, förskolans egna lÀroplan och samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mÀtinstrumenten bestod av intervjuer med förskollÀrare och en enkÀtundersökning bland förÀldrar till barn i förskolan.

Syftet med studien Ă€r att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien Ă€r: Vad Ă€r det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lĂ€rarna?I studien anvĂ€ndes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare i fritidshem intervjuades pĂ„ sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag pĂ„ fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgĂ„r att innehĂ„llet i kommunikationen Ă€r det som styr valet av kommunikationsmedel.

Att kommunicera och utifrÄn det ta initiativ och utföra en handling Àr för mÄnga barn svÄrt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsÀttning försvÄrar det oftast situationen. FörmÄgan till samspel, initiativ och handling kan dÄ behöva medvetandesgöras med hjÀlp av olika medel.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, samt att nÄ en djupare kunskap kring Àmnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nÄ samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i Àmnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av tvÄ barn som jag följt under utbildningens gÄng.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gÀller förmÄgan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestÀmd handling med FMT-metoden som medel..

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgÄtt en förÀndring dÀr större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av smÄföretagandet i Sverige gör att frÄgan vÀcks om vad som hÀnder med smÄföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sÀtt för smÄföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. SmÄföretagaren beskrivs inte sÀllan ha en önskan om att arbeta sjÀlvstÀndigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. DÄ tvÄ av tre smÄföretag ÀndÄ vÀljer att regelbundet samarbeta med andra företag Àr det av intresse att undersöka vad smÄföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka varför smÄföretag vÀljer att ingÄ organiserad samverkan.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal pÄ kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjÀnsten fungerar. Dessa organisationer Àr bÄda betydelsefulla aktörer i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor och dÀrför Àr det viktigt att de kan mötas och ta tillvara pÄ varandras kompetenser för att uppnÄ en sÄ god samverkan som möjligt. FrÄgestÀllningarna som resultatet bygger pÄ Àr Hur tycker personalen pÄ kvinnojourerna att samarbetet med socialtjÀnsten fungerar? Finns det nÄgot som skulle behöva förÀndras för att förbÀttra arbetet och i sÄdana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjÀnst - finns det tydliga roller att förhÄlla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjÀlp till en utsatt kvinna? Informanterna i den hÀr studien arbetar pÄ sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att fÄ struktur pÄ empirin.