Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och dÄ framförallt mellan pedagoger och förÀldrar i ett framtidsperspektiv. Det Àr hos dagens förÀldrar och pedagoger som det hela börjar och dÀrför Àr det viktigt att fÄ deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att fÄ insikt i hur det ser ut fÄr vi ocksÄ en chans att fÄ upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vÄr framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella förÀldramötet? sÄ som det Àr utformat idag? Syftet med denna undersökning Àr sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters Äsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla förÀldrasamverkan vidare.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkÀtundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Upplever fritidspersonalen nÄgot behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrÄgar specialpedagogiskt stöd? Metoden Àr kvantitativ och baseras pÄ enkÀter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet Àr de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare Àr en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallÀrare respektive fritidspersonal frÄn varje skolenhet i kommunen.

Denna magisteruppsats har fokus pĂ„ hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser pĂ„ fenomenet. Informanterna som medverkar Ă€r politiker, tjĂ€nstemĂ€n samt representanter frĂ„n nĂ€ringslivet. En kommun ingĂ„r i studien, det Ă€r FinspĂ„ngs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser pĂ„ frĂ„gan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Denna C-uppsats syftar till att nÄ förstÄelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan Àr ett nÀtverk. Studien har sin utgÄngspunkt i politiska dokument, pÄ olika nivÄer, som betonar vikten av mer lÀrande. En region har skapat ett nÀtverk, dÀr förhoppningarna Àr att skapa mer lÀrande och att regionen dÀrigenom har tillrÀckligt med kompetens för att vara sjÀlvbÀrande ekonomiskt sett, vilket ocksÄ Àr det globala mÄlet med lÀrandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hÄlla vÄr vÀlfÀrd pÄ samma nivÄ som nu.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsomrÄden och erfarenheter ville vi strÀva efter att fÄ helhetsperspektiv inom omrÄdet familjesamverkan. Vi har baserat vÄrt arbete pÄ Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med sprÄkstörning utifrÄn de olika verksamheter barnet ingÄtt i. Vi valde att lÀgga tyngdpunkten pÄ nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma lÄg till grund för sjÀlva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt Ätta intervjuer samt granskade dokumentation frÄn det att barnet var 18 mÄnader och framÄt.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Arbetet mot vÄld i nÀra relation, mÀns vÄld mot kvinnor, har sin utgÄngspunkt i svensk jÀmstÀlldhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för vÄld mot kvinnor beskrivs vÄldet mot kvinnor som ett omfattande samhÀllsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per Är. Det Àr mÄnga myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som Àr inblandade i arbetet med vÄld i nÀra relationer och det krÀvs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

BakgrundSamverkan med vÄrdnadshavare Àr en viktig del av förskolans uppdrag. FörskollÀrarna ska enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vÄrdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov Àr förÀnderliga.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Med utgÄngspunkt ifrÄn en specifik hÀndelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hÀmtat ur Socialstyrelsens rapporter, Àr syftet med studien att lyfta fram hur anstÀllda genom sin egen erfarenhet inom kommunal Àldreomsorg/hemsjukvÄrd i en kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera pÄ ett mer positivt sÀtt mellan kommun och landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting nÀr det gÀller hemsjukvÄrd, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmÀnnen. Trots detta mÄste organisationer inom offentlig sektor idag samverka pÄ grund av utvecklingen i samhÀllet, nÀr det gÀller vÄrd och omsorg. UtifrÄn en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer vÀckts hos anstÀllda pÄ lokal nivÄ i en kommun kring samverkan. Studiens mest framtrÀdande drag Àr att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger pÄ att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med tvÄ personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD. Min slutsats Àr att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur dÀr man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med musik som medel.  .

Inledning MÄlet "en skola för alla", kÀnns i mÄnga avseenden avlÀgset. Om mÄlet verkligen Àr att skapa en skola dÀr "alla" fÄr delta helt och fullt utifrÄn sina förutsÀttningar krÀvs det att alla som arbetar i skolan fÄr det stöd och skaffar sig den kompetens som krÀvs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. UtifrÄn egna erfarenheter som lÀrare och specialpedagog i grundskolan och i sÀrskolan har jag frÄgat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förÀndras under de tvÄ terminer som handledningen pÄgÄr. Syfte Studiens syfte Àr att följa och dokumentera en handledningsprocess, dÀr pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan mellan de bÄda skolformerna.