Bakgrund och Problem:MiljöfrÄgor Àr ett allt oftare debatterat Àmne, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos företag. Miljöledningssystem möjliggör för företag att pÄ ett standardiserat sÀtt arbeta med miljöfrÄgor. Det har med tiden vuxit fram allt mer kritik mot miljöledningssystem sÄ som t.ex. ISO 14001. Denna kritik menar att miljöledningssystem inte fungerar som en integrerad del av företag utan anvÀnds som ett sÀtt att legitimera företags miljöarbete.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och utvÀrdera samverkan mellan miljöarbetet och affÀrsmodellen i tre utvalda företag, samt försöka se vad som kan frÀmja denna samverkan.

Det Àr en spÀnnande tid vi lever i dÀr samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hÀlsopolitik och hÄllbar samhÀllsutveckling. I samverkansplattformen SamhÀllskontraktet samarbetar VÀsterÄs stad, Eskilstuna kommun och MÀlardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den hÀr fallstudien har fokuserat pÄ styrgruppen för HÄllbar samhÀllsutveckling i SamhÀllskontraktet utifrÄn teoribildning om nÀtverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kÀnnedom och förstÄelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhÀllsproblem.Resultaten frÄn fallstudien visar pÄ - i linje med teoribildningen kring nÀtverksstyrning ? om politikens förÀndrade roll. Konkret innebÀr detta att det Àr inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgrÀnsas.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

VÄld i parrelationer Àr ett globalt hÀlsoproblem. MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett av de största hoten mot kvinnors liv och hÀlsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsÀttas för vÄld, ligger pÄ staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjÀnst och polismyndigheten Àr lagstadgat och en viktig komponent i ett hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att skapa en trygg och sÀker miljö för utsatta kvinnor.Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förstÄelsen för socialtjÀnstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrÄgor. Fokus lÄg frÀmst pÄ vad som pÄverkar samverkansarbetet.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Dagens sjukvÄrd blir allt mer beroende av en god samverkan mellan aktörer dÄ dagens patienter lider av flera sjukdomar som krÀver god förstÄelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tÀnka pÄ samt vad som kÀnnetecknar bra och dÄlig samverkan. Studien tar fÀste vid Angereds nÀrsjukhus (ANS) dÄ detta Àr ett nytt sjukhus, som har som mÄl att anvÀnda sig av ett annat arbetssÀtt Àn de traditionella som anvÀnds pÄ sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter frÄn ANS intervjuats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fÄtt beskriva ett vanligt fall hur samverkan kan ske pÄ olika nivÄer.

Masonite Beams AB Àr ett företag som Àr vÀl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till frÀmst Norge, men Àven till de andra Nordiska lÀnderna. Masonite Beams behöver dÀrför skapa nya spÀnnviddstabeller för sina I-balkar med hÀnsyn till de olika nationella bestÀmmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjÀlklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjÀlklag. Samtliga aktuella lÀnder baserar sin dimensionering pÄ Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spÀnnvidden för ett HI300 bjÀlklag.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Studiens syfte Àr att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollÀrare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergÄng mellan de bÄda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frÄgestÀllningar varit centrala: Hur ser förskollÀrare i förskola och förskoleklass pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tÀnker förskollÀrare runt övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollÀrarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollÀrarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad dÀr studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod dÀr intervjuer med förskollÀrare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. FrÄgorna hade karaktÀren av att vara öppna i sin utformning och svaren blev dÀrefter detaljerade och omfÄngsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.Resultatet av studien visade pÄ en samverkan mellan förskola och förskoleklass som Àr förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för dÄ barnet ska lÀra kÀnna sin nya förskoleklassmiljö.

Studiens syfte Àr att visa hur och pÄ vilket sÀtt tvÄ förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergÄng. Delsyftet Àr att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sÀtt att samverka kring övergÄngar. Studien besvarar följande frÄgor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? PÄ vilket sÀtt förbereds barnen inför övergÄngen mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som anvÀnds i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och har tagit hÀnsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gÄng. Studien bestÄr av intervjuer med tvÄ förskollÀrare som arbetar i förskolan och tre förskollÀrare som arbetar i förskoleklass, en observation av en ÄtertrÀff i en förskola och Àven skriftliga dokument insamlade frÄn förskolorna, i form av samverkansplaner.

De traditionella flygbolagen verkar idag pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÄ flygbolagen ofta Àr statligt Àgda prÀglas de av byrÄkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, dÀribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan pÄ flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn en deduktiv ansats dÀr kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning kommer att genomföras.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur pedagoger och förÀldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergÄngen mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och förÀldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. FrÄgestÀllningarna som vÄr studie har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att övergÄngen mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lÀrt sig i förskolan anvÀnds i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma omrÄde har det framkommit att det under en lÀngre tidsperiod har gjorts försök att fÄ igÄng ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts Àven fram i tidigare forskning att det Àr svÄrt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket pÄ lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid tvÄ tillfÀllen, vÄren och hösten 2013.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.