Syfte: Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för samverkan med utgÄngspunkt i de erfarenheter som en psykolog, tvÄ specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har anvÀnds som utgÄngspunkt för att förstÄ informanternas beskrivningar av samverkan. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och SÀljö (2008) menar att det Àr genom sprÄket vi mÀnniskor delar erfarenheter samt omskapar vÄr verklighet. SprÄket beskrivs av SÀljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det Àr utifrÄn dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning anvÀnds som metod.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.

PÄ den svenska landsbygden har det en gÄng funnit stora arealer av öppna marker sÄ som naturbetesmarker, men under de senaste Ärtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att ÄterfÄ det landskap som en stor del av vÄr flora och fauna faktiskt Àr beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersÀttningar frÄn EU Med hjÀlp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fÄtt medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger pÄ heter Projekt mÄngfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet Àr landsbygdsenheten, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland. Idén med projektet Àr att myndigheter som lÀnsstyrelsen ska stötta grupper som Àr intresserade av att göra nÄgon förÀndring pÄ sina marker. Det Àr i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det Àr deras personliga erfarenheter och framtidstro som Àr grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka effekter som Projekt mÄngfaldig samverkan har gett. Studien bygger pÄ djupintervjuer med informanter frÄn tvÄ olika grupper inom projekt mÄngfaldig samverkan.

Studien syftar till att presentera förskollÀrares och lÀrares syn pÄ vad som kÀnnetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlÀmningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser Àven den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem nÀr det beror samverkan mellan förskola och skola, dÀr den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och vÄra erfarenheter har ocksÄ under Ären gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har anvÀnts pÄ ett sÀtt som utvecklat barnet vidare.Studien Àr kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjÀlp av strukturerade intervjufrÄgor. Studien baseras pÄ fem intervjuer, tre förskollÀrares och tvÄ lÀrare i skolan.

Fokus i den hÀr uppsatsen ligger pÄ samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i SkÄne; Region SkÄne, LÀnsstyrelsen SkÄne och kommunerna. En god samverkan dessa aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och nÄgot av en grundlÀggande aspekt, för att den hÄllbara stadsutvecklingen i SkÄne ska ledas i rÀtt riktning. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i uppsatsen mÄlar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket bestÄr av frÀmst governance och collaborative planning ? tvÄ teorier som Àr relevanta för bÄde samverkan och hÄllbar stadsutveckling.

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien har varit att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd, pÄ förÀldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut pÄ de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av sÀrskilt stöd. FörÀldrar med barn pÄ förÀldrakooperativ har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan pÄ förÀldrakooperativen följer ett mönster som bestÄr av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentÀtheten pÄ förskolan, antingen genom att gÄ in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs dÄ personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever bÄde positiva och negativa konsekvenser av samverkan pÄ förÀldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

SyfteStudiens syfte var att belysa hur nÄgra personer inom skola och socialtjÀnst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus pÄ anmÀlningsskyldigheten.VÄra frÄgestÀllningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjÀnst) pÄ samverkan för att förbÀttra för barn i behov av sÀrskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmÀlningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lÀmpligast för vÄr undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och dÄ syftade vi pÄ organisationerna skola och socialtjÀnst som system.MetodVÄr undersökning Àr en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer frÄn skola och socialtjÀnst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan lÀnge sökt samverkan med nÀrliggande kommuner för att uppnÄ kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de omrÄden som kommunerna söker samverkan kring Àr IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnÀt, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnÄ effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid tvÄ fallstudier. De tvÄ fallen bestÄr av tvÄ kommunkluster. Det första kommunklustret bestÄr av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohÀlsa och nÀr det gÀller elever med funktionsnedsÀttningar Àr det extra viktigt att de fÄr kÀnna att delyckas. För specialpedagogen Àr samverkan med olika parter, t.ex. förÀldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄnd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr bloggar skrivna av förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frÄgestÀllningar.Resultatet visar tvÄ diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för bÄde förÀldrar och skolpersonal.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjÀnst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de bÄda huvudmÀnnen har en gemensam syn pÄ verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ representanter frÄn respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och dÀrefter tematiserades resultaten med avsikt att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrÄn tidigare forskning samt de hinder och förutsÀttningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgÄngspunkter.

Syftet med min studie Àr att studera förhÄllandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frÄgestÀllningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger nÀr olika professioner samverkar inom hemsjukvÄrden? Vilka frÄgor kan vara integritetskrÀnkande och pÄ vilket sÀtt? Vilka av dessa frÄgor ligger inom socialarbetarens ansvarsomrÄde? Vilka strategier anvÀnder socialarbetaren för att bemÀstra eventuella integritetskrÀnkningar i samband med samverkan? PÄverkar kravet pÄ klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag anvÀnt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fÄtt fram i samband med min studie Àr att konstellationen nÀr det gÀller samverkan ser olika ut inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd inom Göteborgs stad.

Syftet med studien har varit att utifrÄn ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhÀllets insatser. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med förÀldrar till barn med mÄnga behov. Resultatet visar att det finns ett antal kÀnnetecken pÄ en brukarvÀnlig samverkan, och att alla inblandade drar Ät samma hÄll Àr ett kÀnnetecken. Att familjen vill vara delaktig, kÀnna sig lyssnad pÄ och ha nÄgon att lita pÄ Àr nÄgra andra kÀnnetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hÀnsyn tas till hela familjens situation.