Sökresultat:
38721 Uppsatser om Samverkan inom vćrden - Sida 30 av 2582
Brukarsamverkan inom hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige och Storbritannien : Handikapporganisationernas delaktighet i planering och utveckling av vÄrd
Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhĂ€lsoarbetet?. Samverkan, dĂ€r handikapp- och patientorganisationer Ă€r delaktiga i planering av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd har varit aktuellt i mer Ă€n 35 Ă„r, man utvecklade former för handikapprĂ„d redan 1970. ĂndĂ„ finns det mycket lite empirisk forskning pĂ„ omrĂ„det. Syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhĂ„lla ett vidare perspektiv genom att jĂ€mföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer pĂ„verkar och vilka former finns för samverkan och hur stĂ€mmer dessa med existerande teorier? Arbetet Ă€r upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material frĂ„n Storbritannien, en dokumentanalys av material frĂ„n Stockholms lĂ€ns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.
Att vara anhörig till en demenssjuk familjemedlem
Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.
Polisens samverkan med skolan : En proiritetsfrÄga
I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.
Samverkan pÄ JÀrnvÀgen : Samverkan för arbete med Förebyggande UnderhÄll
Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att jÀrnvÀgsbranschen Àr prÀglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgrÀnser och otydliga roller med en mÀngd utdragna rÀttsliga tvister mellan bestÀllare och entreprenörer som följd. StÀmningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan jÀrnvÀgsaktörer förekom inte i den mÄn som behövdes, utan aktörerna tÀnkte mest pÄ sin egen verksamhet. En Àndring behövdes.Rapporten Àr begrÀnsad till tre nyckelaktörer med koppling till jÀrnvÀgsunderhÄll: bestÀllare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts pÄ det alltför förekommande avhjÀlpande underhÄllet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.
Har det gÄtt bra idag? : Förskolan ur vÄrdnadshavares perspektiv. En enkÀt- och intervjustudie
Syftet med denna studie Àr att belysa vÄrdnadshavares syn pÄ förskoleverksamheten. Min förhoppning Àr att genom detta bidra till en ökad förstÄelse för förskolebarnens vÄrdnadshavare och dÀrmed frÀmja en god samverkan mellan förskola och hem. För att nÄ syftet och fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes inslag av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkÀt och intervjuer. I webbenkÀten som frÀmst rörde vÄrdnadshavares attityder till förskolans lÀroplan deltog 71 vÄrdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som frÀmst fokuserade pÄ samverkan, erfarenheter och lÀroplan intervjuades tvÄ vÄrdnadshavare. Svaren frÄn webbenkÀt och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar pÄ att det rÄdde skiftande attityder till lÀroplanen och dess mÄl, dÀr lÀroplanskategorier som normer och vÀrden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder Àn barns utveckling och lÀrande.
Samverkan i strategiska SME-nÀtverk: en fallstudie av BDX
Samverkan i strategiska nĂ€tverk kan ge bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för de företag som deltar. Ăkad kunskap om dessa konsekvenser kan bidra till att skapa fler framgĂ„ngsrika nĂ€tverk. Syftet med denna uppsats var att förklara samverkan mellan företag i strategiska SME-nĂ€tverk genom att undersöka olika fördelar och nackdelar som pĂ„verkar företagens vilja att samverka och dĂ€rmed Ă€ven nĂ€tverkets framgĂ„ng. Fallstudien av nĂ€tverket BDX visade att företag som naturligt Ă€r konkurrenter kan vinna fördelar genom att samverka, att det kan löna sig för företag att konkurrera tillsammans. Genom att utföra intervjuer och telefonenkĂ€ter samlades data in inom nĂ€tverket BDX.
Samverkan mellan professionsgrupper kring barn i svÄrigheter
Syfte: Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för samverkan med utgÄngspunkt i de erfarenheter som en psykolog, tvÄ specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har anvÀnds som utgÄngspunkt för att förstÄ informanternas beskrivningar av samverkan. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och SÀljö (2008) menar att det Àr genom sprÄket vi mÀnniskor delar erfarenheter samt omskapar vÄr verklighet. SprÄket beskrivs av SÀljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det Àr utifrÄn dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning anvÀnds som metod.
VÀgrÄn
Vi har för avsikt att ta reda pÄ vilka polisen samverkar med nÀr det gÀller vÀgrÄn och lite om hur denna samverkan gÄr till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i vÀstra Götaland och deras lÀnsorder för 2004, som innehÄller sÀrskilda ÄtgÀrder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i VÀstra Götaland, skall man beivra vÀgrÄn och grova stölder frÀmst genom brottsförebyggande ÄtgÀrder i samarbete med externa aktörer. LÀnsordern innefattar Àven operativa ÄtgÀrder. I denna studie sÄ har vi Àven anvÀnt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgÄr frÄn att för att brott ska kunna begÄs sÄ mÄste det finnas tre element nÀmligen en motiverad gÀrningsman, avsaknad av kapabla vÀktare samt lÀmpligt objekt.
Samverkan i arbetslag: om möjlighet till reflektion
Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lÀrares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkÀt som delades ut till lÀrare verksamma pÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lÀrare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vÄr utbildning har vi lÀrt oss att utvÀrdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att frÀmja elevernas utveckling och lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Ofta har vi upplevt att det Àr lÀttare att fÄ syn pÄ sig sjÀlv och sitt arbete nÀr man fÄr ta del av andras presentationer och texter.
Samverkan för en bÀttre folkhÀlsa : erfarenheter av tvÄ hÀlsoprojekt
Rapportens syfte Àr dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av tvÄ hÀlsoprojekt som baseras pÄ samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hÀlsofrÀmjande arbete. Projektet HÀlsoarbete i samverkan bygger pÄ samverkan mellan olika aktörer i en kommun, frÄn förskola till nÀringsliv, och projektet Idrott och folkhÀlsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lÄng tid och dÀrför Àr det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvÀrderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvÀrderare ocksÄ haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kÀnnedom.Analysen visar att hÀlsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nÄtt mÄnga, inte minst barn och ungdomar.
Oportunidades - en möjlighet för Mexico till minskad fattigdom, ökad jÀmstÀlldhet och ökad demokrati?
I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting.
Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.
Spindeln i nÀtet : en studie av brister i samverkan mellan ledare
HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.
?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass f?r elever i behov av s?rskilt st?d. - En kvalitativ studie om v?rdnadshavares upplevelser av delaktighet och samverkan
Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan
vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov
av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.
?De Àr externa revisorer med sitt uppdrag och vi Àr interna revisorer med vÄrt uppdrag? : ? En studie om samverkan mellan statlig internrevision och Riksrevisionen
Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.
VÀgtrafikskadade i VÀstmanlands lÀn idag och för tjugo Är sedan : Regional uppföljning av det nationella trafiksÀkerhetsmÄlet
Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.