Skador till följd av vibrationsexponering är ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhållna verktyg. Under senare år har det införts skärpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav på riskbedömning, åtgärder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas på ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta på många arbetsplatser. Utgångspunkten för studien kan sammanfattas i frågeställningen: Förekommer det, inom vårt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sådan dignitet att hälsorisker kan befaras?Studien vill visa på ett arbetssätt för företagshälsovården (FHV) att nå fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sådana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrån vibrationsexponering.

Några stadier i utvecklingen för waterfrontområden kan identifieras; strategiskuppväxt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta är förändringar iekonomiska förhållanden och ny teknologisk utveckling de primära krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra världskriget flyttar industri,transportanläggningar och hamnar bort från centrala stadslägen. Denna flytt är oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nära stadenskärna frigörs och kan då omvandlas till andra ändamål. I processen för att förändrawaterfrontområden måste flera olika flöden Samverka, däribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillväxt men också som en barriär som skaparavstånd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhållen stad.Syftet med denna uppsats är att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontområden och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvå waterfrontprojekt i två städer i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en Samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till Samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att Samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmärksamma, upptäcka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. Frågeställningarna är följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur går kuratorn tillväga då sådana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn då det finns bekräftat att ett barn lever i en familj där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att Samverka med andra aktörer?Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det är svårt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns några specifika och lättidentifierade tecken som man kan känna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet är ofta något som inte syns, och när det syns kan det ta sig uttryck hos barnen på många olika sätt. Barn är också lojala mot sina föräldrar och vill eller vågar inte avslöja en familjehemlighet.

Information om fisk och miljö kommer från många olika avsändare, via en mängd medier och uppfattas på olika sätt av mottagaren. För kostchefer, som ofta är inblandade i upphandlingsarbetet, väljs livsmedel utifrån den information som nått dem. Användandet av fisk- och miljöinformation påverkas emellertid av skyldigheten att följa lagen om offentlig upphandling. Det finns dock, enligt regeringens handlingsplan, utrymme i lagen för att ställa miljökrav på exempelvis fisk. Miljöstyrningsrådet hjälper upphandlande myndigheter med just detta.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, Samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.

Titel:Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och rykteKurspoäng:15 HPKursnivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Fredrik Akdogan & Christian WandtHandledare:Agneta SundströmBiträdande handledare:Zahra AhmadiExaminator:Akmal HyderDatum:2013-06-Syfte:Syftet är att öka förståelsen för hur SMS-lån uppfattas av potentiella kunder och intresseorganisationer samt hur de ser på långivande företags image och rykte. Delsyftet är att förstå hur bilden av SMS-lån hos intresseorganisationer kan påverka potentiella låntagare i samband med lån.Metod:För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur. Vi har genomfört intervjuer med anställda på två myndigheter och en intervju med en nyhetsbyrå samt även samlat in data genom en enkätundersökning för att ta reda på hur potentiella låntagare uppfattar SMS-lån och hur de uppfattar information om lånen från intresseorganisationer.Slutsats:Studien har visat att intresseorganisationer har en stark inverkan på företagens image och rykte. Ett samarbete mellan dessa ökar deras förmåga att sprida information till potentiella SMS-låntagare vilket gör att de kan anpassa långivningen att den blir mer informativ och trovärdighet. 5Allmänheten har en mycket dålig bild av dessa företag och dessa skulle vad vi kan anta tjäna på att arbeta på ett sätt som bättre ligger i linje med vad dessa intresseorganisationer vill se.

Syfte: Syftet har varit att finna ett verktyg för att lyfta fram egenskaper som bör reflekteras och beaktas vid förändringsarbete för att optimera och anpassa uppgradering av t.ex. ett dokumenthanteringssystem. Metod: En ny metod (COMBO-metoden) har utvecklats i syftet att finna ett nytt verktyg som kan lyfta fram egenskaper som bör identifieras och beaktas för att säkerställa arbetssätt samt optimera och anpassa uppgradering av t.ex. ett dokumenthanteringssystem. Metoden bygger på teori, en empirisk fallstudie och befintliga metoder. Insamling av data baseras på både sekundärdata och primärdata.

Idag upplever många företag att de befinner sig i en konkurrensutsatt miljö vilket har lett till att det blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar på marknaden. En konkurrensfördel kan vara att ha ett starkt varumärke och detta kan fås genom att arbeta med att förstärka det interna varumärket. Detta läggs det extra fokus på inom tjänsteföretag då de arbetar med att skapa långsiktiga relationer med sina kunder men även med de anställda. Medarbetarna spelar en betydande roll då de genom sin interaktion kan påverka kunder och andra intressenters förhållningssätt till organisationen och dess varumärke. Om det interna varumärkesarbetet är bristande och de anställda inte förstår och accepterar visionerna som ska förmedlas blir det svårt att förmedla varumärket till de externa intressenterna.

Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska Samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Arbetet behandlar kyrkogårdens trädkrans utifrån förvaltningars arbete och erfarenheter med att förnya den. Trädkransarna anlades på kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och in på 1900-talets början då man tänkte sig att träd runt kyrkogården skulle hindra sjukdomar från att spridas. Samtidigt förespråkade dåtidens trädgårdsideal symmetriska trädrader med jämna avstånd mellan träden. Trädkransen återfinns både i staden och på landsbygden och ofta i anslutning till en kyrkogårdsmur. Många av dessa trädkransar saknar idag träd som utgått på grund av ålder, sjukdomar och felaktig skötsel.

I dagens föränderliga omgivning har det blivit allt vanligare för små och medelstora företag att Samverka i nätverk (SME nätverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nätverk är en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, små och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nå affärsspecifika mål. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nätverk är det nödvändigt med struktur och styrning. Det är viktigt för nätverkets utveckling att tillsätta en styrgrupp, vars främsta uppgift är att övervaka medlemsföretagen så att de resurser som nätverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvändigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och Samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, Samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten ? vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vår uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sätt att se på branscher. Vilka är de krafter som påverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur påverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi väljer att illustrera vår analysmodells funktion med hjälp av bankbranschen, då de stora förändringarna på den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hänsyn till de krafter som påverkar dagens dynamiska branscher.