Interaktionen mellan det balanserade styrkortet och intern kontroll inom Luleå kommun
Balanserat styrkortIntern kontrollInteraktion mellan balanserat styrkort och intern kontrollInstitutionell teoriKommunKritik från revisorerPolitiskt styrd organisation
Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige. Vårt huvudsyfte och våra forskningsfrågor handlar om att få en djupare förståelse och identifiera hur aktörer ser på det balanserade styrkortet, intern kontroll samt interaktionen mellan dessa och varför aktörerna upplever det så. Vi har antagit ett aktörssynsätt och gjort en enfallsstudie i Luleå kommun där revisorer har riktat kritik mot en bristande interaktion mellan balanserat styrkort och intern kontroll. Vi har samlat in empiri genom kvalitativa intervjuer med aktörer inom Luleå kommun samt en kommunrevisor. Teori och litteratur om balanserat styrkort, intern kontroll och institutionell teori har mynnat ut i en analysmodell som vi har tagit fram till stöd för den empirinära analysen av aktörernas svar. Vidare har vi analyserat aktörernas syn och upplevelser av interaktionen mellan styrkortet och internkontrollen. Efter den empirinära analysen har vi analyserat empirin ur ett institutionellt perspektiv. Slutligen kommer vi fram till att aktörerna upplever att det är bra att styrkortet tar hänsyn till flera perspektiv men att det finns svårigheter med målformuleringen. Aktörerna är överlag positivt inställda till intern kontroll och upplever det som ett bra verktyg för att effektivisera verksamheten, säkerställa rutiner och att de gör rätt enligt lag. Det finns ingen tydlig institutionalisering bland aktörerna gällande interaktionen mellan styrkortet och intern kontroll. Detta kan förklaras genom att aktörerna har olika syn på om interaktion verkligen behövs. Aktörerna upplever att det är två olika funktioner med olika tidsperspektiv och att en vidare interaktion kanske inte är nödvändig eller möjlig att genomföra. Revisorn anser att det kanske inte längre behövs en förbättrad interaktion, med tanke på att revisionsrapporten skrevs för tre år sedan (2009) och att kommunen sedan dess har utvecklats.